Vad händer om elen går mitt i ett pågående byggprojekt? Om nätverket kraschar i ett teknikintensivt fastighetssystem? Eller om brandlarmets huvudmodul slutar svara?

När kritiska system slutar fungera behövs teknik för nöddrift – lösningar som tar över automatiskt eller manuellt tills ordinarie drift kan återupptas. I den här artikeln går vi igenom vilka tekniker som används, vad de kräver och hur du planerar för dem i förväg.

---

Vad är nöddrift?

Nöddrift är ett tillstånd där ett system fortsätter fungera på reducerad nivå eller via alternativ teknik efter att huvudsystemet fallerat. Det kan gälla:

• Elförsörjning
• Kommunikation
• IT-system
• Klimatkontroll
• Säkerhetsfunktioner (brand, passersystem)

Målet är att undvika total driftstopp, minimera skada och säkra människors trygghet tills reparation är möjlig.

---

Tre huvudtyper av nöddrift

1. Automatisk nöddrift
Systemet känner själv av felet och byter automatiskt till reservfunktion – t.ex. UPS, backupserver, generator.

2. Manuell nöddrift
Personal aktiverar en fördefinierad reservfunktion – t.ex. återstart i säkerhetsläge, reservfläktar eller manuella rutiner.

3. Parallell redundans
Två system körs samtidigt, och det ena tar över sömlöst vid problem – vanligt i avancerade nätverk och servermiljöer.

---

Tekniker för nöddrift – exempel

UPS och reservkraft

• Batteribackup som ger tid för ordnad nedstängning eller övergång till reservgenerator
• Kräver korrekt dimensionering och underhåll

Backupnätverk och dubbla nätverksvägar

• Alternativa uppkopplingar (4G, fiber via annan leverantör)
• Automatiskt eller manuellt övertag vid avbrott

Fjärrstyrning och digital access

• Möjlighet att logga in externt och återstarta system
• Används ofta av driftcentraler och tekniska förvaltare

Lokala manöverpaneler

• För drift av system utan nätanslutning
• Exempel: nödbelysning, brandventilation, låssystem

Redundant servermiljö

• Virtuella maskiner speglade mellan två datacenter
• Används ofta i säkerhetsklassade miljöer

---

Planering för nöddrift – så gör du

1. Identifiera kritiska system
   Vilka system måste fortsätta fungera i händelse av fel?
2. Analysera risker
   Vilka fel är mest troliga? Strömavbrott? Nätverksproblem? Brand?
3. Definiera nivåer av nöddrift
   Ska hela systemet fortsätta? Eller bara delar?
4. Välj rätt teknik
   Baserat på kostnad, tekniska krav och tillgänglig personal
5. Testa regelbundet
   Nöddriftssystem måste testas och dokumenteras

---

Vanliga misstag

• Ingen nöddrift planerad för icke-tekniska fel, t.ex. sabotage
• UPS är installerad, men batteriet är slut
• Personalen vet inte hur systemet aktiveras
• Viktiga system (t.ex. fastighetsautomation) är inte prioriterade i nöddrift

---

Exempel: Teknikbyggnad i Växjö

Vid ett elavbrott aktiverades inte UPS:en korrekt, eftersom ett nytt serverrum hade kopplats in utan att inkluderas i nöddriftsplanen. Resultatet blev driftstopp i ventilationssystemet och temperaturstegring i hela byggnaden.

Efter händelsen uppdaterades:

• Planritning över elnätet
• Rutiner för test av UPS och generator
• Tydlig märkning av alla kritiska uttag

---

Vem ansvarar för nöddrift?

Det beror på organisation och byggnadstyp:

• Fastighetsägare: ansvarar för teknisk beredskap
• Installatör: ansvarar för korrekt installation och märkning
• IT-avdelning: ansvarar för datamiljöer och kommunikation
• Drifttekniker: ansvarar för övervakning och åtgärd

Samarbete och tydlig dokumentation är avgörande.

---

Sammanfattning – checklista för teknik i nöddrift

Åtgärd	Effekt
UPS och generator	Säker el till kritiska system
Backupkommunikation	Internet och styrning även vid fel
Lokala paneler	Manuell kontroll när nätverk saknas
Dubbel systemstruktur	Automatiskt övertag vid fel
Tydlig ansvarsfördelning	Snabbare reaktion och mindre osäkerhet

---

Slutsats

Teknik för nöddrift är inget som bara gäller sjukhus och datacenter – det är relevant för alla byggnader där driften inte får stanna. Rätt planering, teknik och ansvarsfördelning gör skillnaden mellan kort störning och långt stillestånd.

Teknikbyggnader – som datacenter, elcentraler, teknikhus och distributionsnoder – är ofta kritiska för större system men ignoreras i energioptimeringsdebatten.

Att optimera energiflöden i teknikbyggnader är inte bara en fråga om kostnadsbesparing, utan om driftsäkerhet, livslängd och hållbar utveckling. I denna artikel visar vi hur du med rätt teknik och strategi kan effektivisera både energianvändning och systemstyrning.

---

Vad menas med energiflöden?

Energiflöden syftar på hur energi – el, värme, kyla eller ventilationsluft – rör sig genom byggnaden:

• Hur mycket energi som tas in
• Hur effektivt den används
• Hur överskottsvärme tas omhand
• Hur energiförluster minimeras

I teknikbyggnader är kraven höga: jämn temperatur, konstant tillgång till el, och hög tillförlitlighet. Det gör optimering både kritisk och komplex.

---

De största energislukarna

1. Kylsystem – särskilt i serverrum och elcentraler
2. Ständigt påslagen belysning och ventilation
3. Standby-förluster från apparater och styrsystem
4. Ineffektiva UPS- och batterisystem

Att identifiera var energin går förlorad är första steget mot optimering.

---

Tekniker för att optimera energiflöden

1. Energiövervakning i realtid
Installera mätare som visar energiåtgång per enhet, system och tidpunkt. Kombinera med larm vid avvikelser.

2. Smart kylning och värmeväxling

• Använd frikyla när utomhustemperaturen tillåter
• Återvinn värme från maskinrum till intilliggande lokaler
• Optimera flöden med hjälp av dynamiska styrsystem

3. Effektoptimering och laststyrning

• Jämna ut belastning över dygnet
• Undvik toppar som aktiverar dyr effekttaxa
• Samordna UPS och batteribackup för bättre balans

4. Automationssystem (BAS/BMS)
Integrera alla energiflöden i ett övergripande styrsystem som justerar i realtid efter behov.

---

Exempel: Teknikcentral i Malmö

En teknisk nod för eldistribution i Malmö uppgraderade sitt styrsystem och installerade energimätare på varje enskilt system. Genom analys identifierades:

• Onödig kyla i tomma utrymmen
• Styrsystem som motverkade varandra (värme och kyla samtidigt)
• Brist på natt-/helgstyrning av belysning

Åtgärderna ledde till 18 % lägre energianvändning under första året – utan att påverka driftsäkerheten.

---

Integrering med förnybar energi

Fler teknikbyggnader börjar idag också inkludera:

• Solceller på tak eller fasad
• Batterilagring för egen förbrukning och effektutjämning
• Styrsystem som anpassar drift efter elpris och produktion

Det kräver öppna system som kan kommunicera med både fastighetsautomation och externa energinät.

---

Ekonomiska vinster

• Lägre energikostnad per år
• Minskad risk för driftavbrott
• Längre livslängd på teknisk utrustning
• Högre miljöklassning och framtida värde

För större byggnader kan optimeringen ge 100 000–500 000 kr per år i sparade energikostnader, beroende på drift och användning.

---

Checklista: Så kommer du igång

Steg	Vad du bör göra
Kartlägg nuvarande förbrukning	Installera mätare och gör en energiutredning
Identifiera toppar och förluster	Se över kylsystem, standby och ineffektiv drift
Välj rätt styrsystem	Automatisera energiflöden och temperaturkontroll
Testa och justera	Följ upp nyckeltal och optimera kontinuerligt
Utbilda personal	Säker drift kräver förståelse och rutiner

---

Vanliga misstag

• Att inte mäta i tillräcklig detalj
• Att välja system utan samordning mellan kylning, el och ventilation
• Att sakna uppföljning av energibesparingar
• Att ignorera reservsystemens energiförbrukning

---

Slutsats

Att optimera energiflöden i teknikbyggnader handlar om att se helheten. Genom att kombinera noggrann mätning, smart styrning och teknisk förståelse kan du skapa en byggnad som inte bara fungerar – utan fungerar bättre.

Teknikutrymmen är ofta de mest förbisedda, men samtidigt mest kritiska delarna av en byggnad. Här finns elcentraler, styrsystem, nätverk, ventilation och ofta brandlarmets hjärna. En liten störning i dessa utrymmen kan få stora konsekvenser – från driftavbrott till total systemkollaps.

Säkerhet i teknikutrymmen handlar därför om mer än bara brandsläckare – det kräver ett helhetstänk kring åtkomst, klimat, elförsörjning och fysisk trygghet.

---

Varför är teknikutrymmen särskilt känsliga?

• De innehåller kritisk infrastruktur
• De saknar ofta övervakning
• De påverkas snabbt av temperatur, fukt och smuts
• De är ofta svåråtkomliga för snabb insats

En liten vattenläcka, elspik eller otillåten åtkomst kan få långtgående konsekvenser – särskilt i större fastigheter, sjukhus, skolor eller industri.

---

Vanliga hot mot teknikutrymmen

1. Övertemperatur och ventilationstörningar
2. Vattenläckor från ovanliggande rör eller tak
3. Otillåten åtkomst – obehöriga eller oavsiktliga besök
4. Damm, smuts och korrosion
5. Felaktigt installerad utrustning eller kablage
6. Saknad redundans i elförsörjningen

---

Så skyddar du teknikutrymmen – steg för steg

1. Klimatkontroll och övervakning
Installera temperatursensorer med larmnivåer och säkerställ konstant ventilation. Tänk särskilt på:

• Varma sommardagar
• Placering nära solbelastade fasader
• Maskinutrustning som genererar värme

2. Fukt- och vattenskydd

• Fuktvarnare i golv och tak
• Uppvikta mattor eller vattentäta golv
• Regelbundna kontroller av intilliggande rördragningar

3. Åtkomstkontroll och loggning

• Nyckelfri passerkontroll med loggfunktion
• Kameraövervakning av dörrar
• Rutiner för besök, inpassering och serviceloggar

4. Elsäkerhet och UPS

• Separat säkringsgrupp för kritiska system
• UPS med batteribackup för styrsystem och kommunikation
• Jordning och överspänningsskydd

5. Rengöring och underhåll

• Regelbunden dammsugning eller tryckluftsrengöring
• Kontroll av kontakter, kablar och anslutningar
• Visuell inspektion varje månad

---

Exempel: Sjukhusets teknikhjärta

Ett sjukhus i Örebro drabbades av ett strömavbrott efter att ett ventilationssystem i teknikutrymmet stannat. Temperaturen steg till 38 grader, vilket ledde till att nätverksswitchar stängde ner.

Efter incidenten infördes:

• Dubbel ventilation
• Temperaturövervakning med sms-larm
• Ny UPS och förbättrade branddörrar

Avbrotten upphörde – och förtroendet för systemen ökade.

---

Säkerhetsklassning av teknikutrymmen

I större fastigheter bör teknikutrymmen klassas enligt gällande riktlinjer:

• IP-klassning: skydd mot fukt och damm
• Brandklassning: EI30 eller EI60 beroende på kritikalitet
• Skyddsklass: enligt SSF 200 beroende på inbrottsrisk

Kombinera med interna rutiner för dokumentation, underhåll och felanmälan.

---

Integrera med fastighetens övriga säkerhet

• Koppla larm till fastighetsövervakning
• Lägg in utrymmen i digital ritning med riskanalys
• Integrera med brandskydd och utrymningssystem
• Ha tydliga kontaktpersoner och ansvarsfördelning

---

Checklista: Så förbättrar du säkerhet i teknikutrymmen

Åtgärd	Fördel
Temperatur- och fuktövervakning	Tidig varning vid fel
Passerkontroll	Skyddar mot obehörig åtkomst
Rengöring och inspektion	Förhindrar damm och korrosion
Backupström	Säker drift vid elavbrott
Tydlig dokumentation	Underlättar service och felsökning

---

Slutsats

Att säkerställa säkerhet i teknikutrymmen handlar inte om att göra en punktinsats – utan om att bygga in säkerhet som en del av driftmiljön. Små förbättringar kan förhindra stora störningar, och rätt rutiner skyddar både människor och system.