IoT på taket – hur sensorer förbättrade säkerheten i ett höghusbygge

Byggarbetsplatser är fyllda med risker – särskilt vid höghusbyggen där fallskador, utrustningsstöld och väderrelaterade olyckor är vanliga. Men med modern teknik kan vi skapa säkrare arbetsmiljöer.

I detta case får du följa hur ett byggföretag i Göteborg använde IoT-sensorer för att öka säkerheten på ett 18-våningsbygge – och vad resultatet blev.

---

Projektets utgångspunkt

• 18-vånings flerbostadshus i centrala Göteborg
• Löpande klagomål på stöld, halkrisk och arbetsmiljöproblem
• Projektledningen ville testa teknik för att få bättre kontroll utan att lägga mer tid på manuell övervakning

Målet var att använda IoT-teknik för ökad byggsäkerhet – med fokus på realtidsdata, larm och dokumentation.

---

Lösningen: Sensorer på strategiska platser

Följande komponenter installerades:

• Temperatur- och fuktgivare på tak och utsatta zoner
• Vibrationssensorer på ställningar och gångbryggor
• GPS-sändare på känslig utrustning
• Närvarodetektorer vid takluckor och trapphus
• Kameraintegration med AI-analys för rörliga objekt

Allt kopplades till en molnplattform som kunde larma, logga och visualisera förändringar i realtid.

---

Funktioner och fördelar

• Automatiska larm vid fallrisk (halkbildning, starka vindar)
• Utrustningsskydd – rörelse larmade via sms/e-post till platschef
• Närvaroregistrering – vem befinner sig på taket, och när
• Fjärrövervakning – minskat behov av fysisk inspektion
• Dataanalys – system upptäckte mönster som tidigare gått under radarn

---

Resultat efter 3 månader

• Antal halkrelaterade tillbud minskade med 80 %
• Två stöldförsök avbröts tack vare larm
• Kortare reaktionstid vid plötslig väderförändring
• Ökad trygghet bland personal – enligt arbetsmiljöenkät
• Bättre dokumentation för försäkring och kvalitetskontroll

---

Exempel: Snöfall och fallrisk

En januarimorgon visade sensorer på plötslig fuktökning och minusgrader. Systemet larmade automatiskt, och byggledaren kunde tillfälligt spärra takåtkomst tills snöröjning skett.

Detta förhindrade ett potentiellt olycksfall med stegar och glatta ytor – och kostnaden för hela IoT-lösningen hade redan börjat betala sig.

---

Lärdomar från projektet

1. Tekniken måste vara enkel och robust
Installatörerna valde sensorer med lång batteritid, tåliga för väder och med tydliga gränssnitt.

2. Integration är nyckeln
När kameror, sensorer och plattform talar med varandra får man maximal effekt.

3. Kommunikation med personalen är avgörande
Genom att förklara syftet och funktionen ökade acceptansen och användningen.

---

Utmaningar

• Initial kostnad för utrustning – dock snabbt återbetald
• Dataöverflöd – löstes med filtrering och smarta triggers
• Anpassning till platsförhållanden – placering av sensorer finjusterades efter testperiod

---

Så kommer du igång

1. Identifiera riskzoner – tak, öppna ytor, ställningar
2. Välj skalbar plattform med stöd för flera sensortyper
3. Börja med pilotområde – utvärdera och utöka
4. Integrera med arbetsmiljörutiner
5. Utbilda personal – hur teknik fungerar och hur den skyddar

---

Slutsats

IoT byggsäkerhet är inte framtid – det är här och nu. Med rätt teknik på rätt plats kan du inte bara undvika olyckor, utan också effektivisera arbetsmiljöarbetet och skapa bättre arbetsro.

Detta projekt visar att det går att höja säkerheten rejält utan att bromsa produktionen – och att smarta sensorer ofta gör jobbet bättre än fler ronder.

---

Klimatavtryck är en avgörande faktor för moderna byggprojekt. Det handlar inte längre bara om pris och tid – utan också om hållbarhet, energi och långsiktig effekt.

I den här fallstudien tittar vi närmare på ett flerbostadsprojekt i Västra Götaland som genom teknikintegration lyckades minska sina koldioxidutsläpp med över 200 ton – utan att överskrida budget eller förlänga byggtiden.

---

Projektets utgångspunkt

Fastighetsutvecklaren satte som mål att:

• Halvera energiförbrukningen jämfört med BBR-krav
• Minska klimatavtrycket med minst 30 %
• Använda beprövade tekniska lösningar som enkelt kunde skalas upp

Projektet omfattade 64 lägenheter fördelade på fyra trapphus – byggda i massivträ och med fokus på låg driftkostnad och hög inomhuskomfort.

---

Strategisk teknikintegration – så gick det till

1. Helintegrerat energisystem
Värme, ventilation och varmvatten styrdes av ett centralt BMS-system med AI-funktioner som optimerade drift i realtid.

2. Solcellsanläggning på tak
Totalt 90 kWp installerades, dimensionerade för att täcka gemensamma utrymmen och delar av hushållselen.

3. Smarta elmätare i varje lägenhet
Boende kunde följa sin egen energianvändning i en app – vilket gav direkt effekt på beteendet.

4. LED-belysning och närvarosensorer
Installerades i alla gemensamma utrymmen – trapphus, cykelrum, tvättstugor.

5. Vattenbesparing via tryckreglerade armaturer
Reducerade förbrukning utan att påverka komforten negativt.

---

Digital planering från start

Redan i projekteringsfasen användes BIM och digitala tvillingar för att:

• Simulera energi- och fuktdynamik
• Optimera materialanvändning
• Samordna tekniska installationer

Detta minskade spill, förkortade byggtiden och förenklade montage av tekniska system.

---

Resultat i siffror

• CO₂-besparing: 205 ton (enligt EPD-beräkningar)
• Energiförbrukning: 41 kWh/m² (inkl. hushållsel)
• Förväntad återbetalningstid på teknik: 8,5 år
• Driftkostnad: 37 % lägre än genomsnitt i regionen
• Kundnöjdhet: 4,7/5 (boendeenkät 12 månader efter inflytt)

---

Lärdomar från projektet

1. Samordning mellan teknik och bygg är avgörande
Genom att integrera teknik redan i ritningsskedet undviks både extra kostnader och tekniska missar.

2. Visualisering ökar acceptansen hos både installatörer och boende
3D-modeller och appar skapade förståelse – vilket ökade följsamhet till energimål.

3. Små justeringar gör stor skillnad
Exempel: att förinställa tappvarmvattentemperatur till 53 °C istället för 60 °C minskade elbehovet med 11 %.

---

Utmaningar som övervanns

• Initial skepsis mot AI-styrning: Åtgärdades med tydlig gränssnitt och möjlighet till manuell överstyrning.
• Koordinering av tekniska discipliner: BIM-användningen möjliggjorde smidig samordning mellan el, VS och ventilation.
• Boendes oro för ny teknik: Mötte upp med personliga genomgångar och tillgänglig support.

---

Inspiration för andra projekt

Vill du uppnå liknande resultat? Här är några tips:

• Involvera teknikpartnern i projekteringen – inte först vid upphandling
• Använd digitala tvillingar för simulering och optimering
• Välj system som pratar med varandra – inte isolerade lösningar
• Kommunicera vinsterna för både klimat och ekonomi

---

Slutsats

Att minska klimatavtrycket i byggprojekt kräver inte futuristisk teknik – utan smart integrering av det som redan finns.

Detta projekt visar att teknikintegration i byggprojekt inte bara är möjlig – utan lönsam, effektiv och klimatsmart.

Digitalisering behöver inte vara komplicerat. För ett medelstort elbolag i Mälardalen blev övergången från papper och USB-stickor till molnbaserad dokumentation vändpunkten.

Med hjälp av några enkla verktyg kunde de spara tid, minska fel och förbättra både säkerhet och tillgänglighet. Här får du en inblick i hur digitalisering av eldokumentation kan genomföras utan dyr infrastruktur eller långa utbildningar.

---

Utgångsläge: USB-stickor och papperspärmar

Före digitaliseringen skedde dokumenthanteringen enligt traditionellt mönster:

• Ritningar skrevs ut och sparades i pärmar
• Förändringar markerades med penna och skannades
• Dokumentation lämnades över via USB eller mejl
• Filer låg på olika datorer – ofta med olika versioner

Resultatet var:

• Dålig versionskontroll
• Svåröverblick
• Hög risk för att fel information användes i fält

---

Målbild: Ett system för allt – tillgängligt, spårbart, enkelt

Ledningen satte tre mål:

1. All dokumentation ska vara tillgänglig digitalt, oavsett plats
2. Alla versioner ska loggas – inga förlorade ändringar
3. Installatörer och projektledare ska kunna använda systemet direkt

---

Lösningen: Enkel teknik i molnet

Elbolaget valde att kombinera tre enkla verktyg:

• Molnlagring via Google Drive for Business – central filstruktur
• PDF-hantering i Bluebeam Revu – för märkning och revision av ritningar
• Fälttillgång via surfplattor – för realtidsåtkomst direkt i projektet

Inget behov av tung mjukvara eller interna servrar.

---

Så gick processen till

1. Strukturering av mappsystem
Alla projekt fick en mallstruktur: Elritningar, Protokoll, Ändringar, Slutdokumentation.

2. Digital konvertering av gamla projekt
Ritningar skannades eller konverterades till PDF/A-format med tydlig versionsmärkning.

3. Utrullning till personalen
Installatörer fick surfplattor och en timmes genomgång. Administratörer fick ansvar för versionshantering.

4. Rutiner för ändringar
Alla förändringar märktes i Bluebeam och sparades som ny version med datum och signatur.

---

Resultat efter 6 månader

• 70 % kortare tid att hitta dokument
• Nära noll fel på utdaterad ritning i fält
• Bättre kommunikation mellan fält och kontor
• Minskat behov av fysisk arkivering
• Ökad kundnöjdhet genom tydlig överlämning

---

Utmaningar och lösningar

Problem: Viss personal ovillig att släppa papperspärmar
Lösning: Hybridlösning där vissa dokument fanns både digitalt och fysiskt i början

Problem: Osäkerhet kring versionshantering
Lösning: Enkel rutin med “senaste” i särskild mapp + versionslogg i dokumentets fot

Problem: Svag uppkoppling på byggarbetsplatser
Lösning: Lokal synkning på surfplattor med offline-tillgång

---

Lärdomar

• Enkelhet vinner – hellre ett fåtal verktyg som alla använder än avancerade system som ingen förstår
• Versioner och struktur är viktigare än teknikval
• Tydliga ansvar och mallar gör övergången smidig
• Ledningens stöd är avgörande för förändringsvilja

---

Tips för andra elbolag

1. Starta med nya projekt – konvertera gamla efterhand
2. Skapa mallar och checklistor för varje dokumenttyp
3. Välj verktyg som fältpersonalen redan känner till
4. Ha en intern dokumentansvarig som kan vägleda vid frågor
5. Mät tid, fel och återkoppling – visa nyttan i siffror

---

Slutsats

Digitalisering av eldokumentation handlar inte om teknik – det handlar om rutiner, enkelhet och tydliga mål.

Med rätt verktyg, tydlig struktur och engagerad personal går det att skapa stor effekt – snabbt och kostnadseffektivt.

Att minska energianvändningen i byggprojekt är inte bara en fråga om miljöansvar – det är också en strategisk åtgärd som påverkar både driftsekonomi och fastighetsvärde. I detta case visar vi hur ett svenskt byggföretag lyckades minska energiförbrukningen med över 30 % genom att implementera smarta styrsystem, integrerad elteknik och ett holistiskt energitänk.

Läs mer om hur energibesparing i byggprojekt kan realiseras genom enkla, men kraftfulla teknikinvesteringar.

---

Projektets bakgrund

Företaget, ett medelstort byggbolag i Mellansverige, hade i uppdrag att uppföra ett nytt kontorshus på 3 500 m². Ambitionen var att bygga energisnålt utan att tumma på komfort, funktion eller budget.

Projektet inkluderade:

• Elinstallationer
• Ventilation och värmesystem
• Solceller
• Fastighetsstyrning
• Laddstationer för elbilar

Målet var att minska energianvändningen med minst 25 % jämfört med liknande byggnader.

---

Åtgärd 1: Smart belysning med dagsljuskompensation

Alla gemensamma utrymmen försågs med LED-armaturer kopplade till närvarosensorer och dagsljussensorer. Ljusstyrkan justerades automatiskt efter utomhusljus och antal personer i rummet.

Effekt:

• Minskad belysningsförbrukning med 55 %
• Högre komfort utan att öka energianvändningen

---

Åtgärd 2: Integrerat styrsystem för ventilation och värme

Fastigheten utrustades med ett styrsystem som automatiskt reglerade ventilationen utifrån CO₂-nivåer och närvaro. Samma system styrde värme- och kylflöden i realtid, baserat på väderdata och interna värmelaster.

Effekt:

• 20 % minskad värmeanvändning
• Jämnare inomhusklimat

---

Åtgärd 3: Solenergi och laststyrning

Byggnaden utrustades med 80 m² solceller. Elproduktionen kopplades till byggnadens laddinfrastruktur för elbilar, där ett lastbalanseringssystem styrde laddningen efter tillgänglig el.

Effekt:

• 18 % av elbehovet täcktes av egen produktion
• Minskad effektkostnad genom styrd belastning

---

Åtgärd 4: Energimätning och visualisering

Fastigheten utrustades med ett energiövervakningssystem där fastighetsskötare och hyresgäster kunde följa förbrukningen i realtid. Användarvänliga grafer visade el, värme, vatten och CO₂.

Effekt:

• Ökad medvetenhet bland användarna
• Snabbare åtgärder vid avvikelser
• Identifiering av slöseri i realtid

---

Sammanfattad resultatbild

Delområde	Energisparande
Belysning	-55 %
Värme och ventilation	-20 %
Elförbrukning totalt	-30 %
Driftkostnader	-28 %
Komfortindex	+15 %

---

Ekonomisk kalkyl

Total investering: ca 1,2 miljoner kr extra för energiteknik
Årlig besparing: ca 430 000 kr
Payback-tid: 2,8 år

Utöver den direkta ekonomin noterades en ökning i fastighetens värde med ca 3 miljoner kr enligt oberoende värdering, tack vare energieffektiv drift och hållbarhetsklassning.

---

Lärdomar från projektet

• Smarta investeringar i början av projektet skapar långsiktig lönsamhet
• Visualisering av data ökar engagemang bland användare
• Energioptimering och hållbarhet går hand i hand med affärsnytta
• Samverkan mellan tekniska system skapar exponentiella effekter

Fallstudier inom energieffektiv byggnation, besök USGBC

---

Slutsats

Detta case visar att energibesparing i byggprojekt inte kräver futuristiska lösningar eller gigantiska budgetar. Med rätt teknik, tydlig målsättning och integrerat tänkande kan man uppnå kraftfulla resultat – både ekonomiskt och miljömässigt.

Byggbranschen står inför ökade krav på hållbarhet, och den som integrerar smart teknik i sina projekt har mycket att vinna – från sänkta kostnader till starkare varumärke.