© 2025 Kvmt Group

Posts by Niklas Andersson

Författare: Niklas Andersson

  • Automation på byggarbetsplatsen – framtid eller verklighet?

    När vi pratar om automatisering inom industrin tänker många på robotarmar i bilfabriker. Men inom byggbranschen har utvecklingen varit långsammare. Trots det sker nu en tydlig förflyttning: automation på byggarbetsplatsen är inte längre något som tillhör framtiden – den är redan här, i små men avgörande steg.

    I den här artikeln granskar vi hur automation på byggarbetsplatsen redan idag påverkar arbetsmiljö, effektivitet och resultat.

    Vad menas med automation i bygg?

    Automation handlar om att tekniska system delvis eller helt ersätter manuella moment. Inom byggbranschen innebär det att maskiner, system och digitala verktyg själva utför, justerar eller rapporterar arbetsmoment – utan behov av manuell styrning i varje steg.

    Det kan röra sig om:

    • Robotar som murar eller borrar
    • Självstyrande maskiner för markarbete
    • Digitala sensorer som styr ventilation, belysning och energi
    • Automatiserad dokumentation via sensorer och AI

    Varför är automation relevant just nu?

    Det finns flera skäl till att intresset för automation byggarbetsplats ökar:

    • Kompetensbrist: Svårt att hitta personal med rätt yrkeskompetens
    • Ökade krav på effektivitet: Tids- och kostnadspress i nästan alla projekt
    • Höga säkerhetskrav: Färre manuella moment minskar risken för arbetsplatsolyckor
    • Tillgång till teknik: Sensorer, robotik och AI blir billigare och mer tillgängligt

    Exempel på automationslösningar i praktiken

    1. Självkörande maskiner
    Maskiner för markberedning, betonggjutning eller transport kan programmeras att följa bestämda rutter med hög precision.
    Fördelar: Jämnare arbete, kortare ledtid, minskat behov av mänsklig styrning.

    2. Mur- och borrrobotar
    Robotar som utför tunga, repetitiva moment som murning, skärning eller håltagning.
    Fördelar: Minskad belastning på personal, högre noggrannhet, färre fel.

    3. Automatiserade byggsystem
    Moduler prefabriceras med el, VVS och ventilation och sätts ihop på plats.
    Fördelar: Kortare byggtid, bättre arbetsmiljö, färre fuktproblem.

    4. Sensorstyrd platsövervakning
    Kameror, rörelsedetektorer och miljösensorer övervakar byggplatsen och rapporterar automatiskt avvikelser, närvaro eller faror.

    5. Droner för inspektion
    Droner används för att kontrollera tak, fasader, byggställningar och materialflöden utan att personal behöver utsättas för risk.

    Vad säger branschen?

    Flera stora aktörer – inklusive Skanska, NCC och Peab – experimenterar med automation i pilotprojekt. Exempel:

    • Robothundar som scannar arbetsplatser
    • 3D-printade byggdetaljer
    • BIM-modeller kopplade till autonoma logistiksystem

    Men även mindre företag har börjat införa enkla lösningar: exempelvis automatiska belysningssystem, fjärrstyrd uppvärmning och digital egenkontroll.

    Fördelar med automation på byggarbetsplatsen

    • Effektivitet: Kortare byggtider, färre fel, jämnare arbetsflöden
    • Säkerhet: Färre riskmoment för personal
    • Precision: Noggrannare arbete, särskilt vid repetitiva moment
    • Dokumentation: Automatiskt genererade loggar för kvalitet och tillsyn
    • Miljö: Bättre styrning av energiflöden och materialförbrukning

    Begränsningar och utmaningar

    • Initial kostnad: Investering i teknik, utbildning och anpassning
    • Kulturförändring: Motstånd från personal som känner sig ersatt
    • Komplexitet i integration: Få system pratar fullt ut med varandra
    • Tekniskt beroende: Störningar i uppkoppling eller programvara kan påverka hela flödet

    Det kräver alltså både teknisk förståelse och en genomtänkt strategi för att lyckas.

    Hur kommer man igång?

    1. Identifiera repetitiva moment i projektet – Var finns störst potential för automation?
    2. Starta med ett pilotmoment – Testa exempelvis automatiserad murning eller dokumentation.
    3. Utbilda personalen – Tekniken måste förstås för att användas rätt.
    4. Utvärdera effekter – Jämför resultat med traditionella metoder.
    5. Skala upp successivt – Efter lyckade tester kan automation införas bredare.

    Slutsats

    Automation byggarbetsplats är inte en framtidsvision – det är redan verklighet i många delar av branschen.

    Det handlar inte om att ersätta människor, utan om att frigöra tid, öka säkerheten och göra arbetet mer hållbart och lönsamt. För att lyckas krävs rätt teknik, tydlig planering och ett öppet sinne för nya arbetssätt.

  • 5 IT-lösningar som ökar effektiviteten på byggarbetsplatsen

    Tekniken förändrar snabbt hur vi planerar och driver byggprojekt. Men den största effekten märks kanske på byggarbetsplatsen, där IT-lösningar kan göra skillnad varje dag – i allt från dokumentation och kommunikation till säkerhet och produktivitet.

    I det här inlägget går vi igenom fem IT-lösningar för byggarbetsplatsen som direkt påverkar produktivitet, kvalitet och samarbete.

    1. Mobil projektplattform med realtidsuppdatering

    Många byggarbetsplatser lider fortfarande av fördröjd information. Ritningar som ändras centralt når inte alltid montörer i tid, och kommunikation via mejl är ofta långsam. En molnbaserad projektplattform – tillgänglig via mobil eller surfplatta – löser detta.

    Exempel: PlanRadar, Dalux, Procore
    Fördelar:

    • Alla har tillgång till senaste versioner
    • Ärenden loggas och följs upp i realtid
    • Fel, avvikelser och bilder dokumenteras direkt

    Resultat: Färre fel, tydligare ansvar och snabbare beslut.

    2. Digitala checklistor för kvalitet och säkerhet

    Att dokumentera säkerhetsronder, kontrollpunkter och egenkontroller är en viktig men tidskrävande del av byggarbetet. Med digitala checklistor blir det enklare att:

    • Säkerställa att allt är dokumenterat korrekt
    • Undvika papper som tappas bort
    • Identifiera återkommande problem

    System som SmartDok eller egenutvecklade formulär i appar som Forms eller Jotform gör det enkelt att standardisera och följa upp.

    3. GPS- och IoT-baserad utrustningshantering

    Stora projekt har ofta hundratals verktyg, maskiner och containrar – vilket gör det svårt att hålla reda på vad som finns var. Med GPS-taggar eller IoT-sensorer kan du:

    • Lokalisera maskiner och utrustning
    • Följa användningsgrad och serviceintervall
    • Få larm vid obehörig förflyttning

    Det minskar både förluster och stillestånd – och förbättrar logistikplaneringen.

    4. Tidrapportering med geostyrning

    Att hålla koll på närvaro och arbetstider är en klassiker – men också en källa till konflikt och fel. Med appar som möjliggör geostyrd tidrapportering (dvs att registrering sker automatiskt när någon befinner sig på plats) får du:

    • Mer korrekta tidsunderlag
    • Mindre administration
    • Bättre koll på närvaro i realtid

    System som Fieldly eller NEXT Construction erbjuder dessa funktioner integrerat i projektstyrningen.

    5. Digital ritningshantering med versionsspårning

    Felaktiga ritningar är en av de vanligaste orsakerna till byggfel och förseningar. Med digital ritningshantering får du:

    • Automatisk versionskontroll
    • Tydlig spårning av ändringar
    • Möjlighet att kommentera direkt i ritningen

    Program som Bluebeam, BIM 360 eller Trimble Connect används i allt från små till stora projekt.

    Det gör det möjligt för montörer, installatörer och platschefer att jobba från samma underlag – alltid uppdaterat.

    Bonus: VR/AR för visualisering

    I större projekt används numera också AR och VR för att visualisera installationer och byggfaser. Det ger:

    • Bättre förståelse innan byggstart
    • Möjlighet att upptäcka krockar eller feltolkningar
    • Tydligare kommunikation med beställare och användare

    Än så länge är det inte standard, men tekniken blir mer tillgänglig och kostnadseffektiv varje år.

    Så väljer du rätt IT-lösning för ditt projekt

    1. Utgå från era problem: Vad är mest tidskrävande eller felbenäget idag?
    2. Tänk enkelt: Systemet måste fungera för alla – även utan IT-bakgrund.
    3. Prioritera mobilitet: Alla lösningar bör fungera på byggplatsen, inte bara på kontoret.
    4. Satsa på utbildning: Införandet är avgörande – inte bara tekniken i sig.
    5. Utvärdera och justera: Mät effekterna av varje ny lösning och var beredd att anpassa.

    Slutsats

    IT-lösningar byggarbetsplats innebär inte science fiction – det handlar om att förbättra arbetsdagen, ta bort onödig administration och skapa bättre förutsättningar för kvalitet och säkerhet.

    Med rätt verktyg blir både vardagen och slutresultatet bättre. Det är inte bara en fråga om teknik – det är ett strategiskt beslut som påverkar både ekonomi och arbetsmiljö.

  • Molntjänster i byggbranschen: Vad funkar och vad bör du undvika?

    Digitalisering är i full gång inom byggsektorn, och molntjänster är en central del i denna utveckling. De gör det möjligt att spara, dela och hantera information i realtid – från kontor till byggplats. Men det är inte alla lösningar som passar byggbranschens unika behov.

    Här tittar vi på vilka molntjänster i byggbranschen som faktiskt fungerar, vad de bör användas till och vilka vanliga fallgropar du bör undvika.

    Vad är en molntjänst?

    En molntjänst är en digital lösning som körs via internet, snarare än lokalt installerad programvara. Det innebär att användare kan nå information från vilken plats som helst – så länge de har en internetuppkoppling.

    För byggbranschen innebär det konkret:

    • Tillgång till ritningar och dokument på fältet
    • Realtidskommunikation mellan kontor och byggplats
    • Fjärrstyrning av projekt, maskiner eller driftssystem
    • Säkerhetskopiering och versionskontroll av kritiska filer

    Fördelar med molntjänster i byggbranschen

    1. Tillgänglighet i realtid
    Istället för att jaga rätt på senaste ritningen i en e-posttråd, finns allt i en gemensam mapp – alltid uppdaterat.

    2. Minskad risk för fel
    Med tydlig versionshantering slipper du arbeta med gamla underlag.

    3. Enkel samverkan mellan aktörer
    Arkitekter, projektledare, entreprenörer och underleverantörer kan jobba i samma system, se ändringar och kommentera direkt.

    4. Säkerhetskopiering och spårbarhet
    Allt som görs i systemet loggas, vilket skapar tydlig historik.

    5. Skalbarhet
    Molntjänster är lätta att anpassa till både små projekt och stora organisationer – du betalar oftast per användare eller funktion.

    Exempel på användningsområden

    • Ritningshantering: OneDrive, SharePoint, Dropbox Business
    • Projektledning: PlanRadar, Dalux, Autodesk Construction Cloud
    • Tidrapportering och resursplanering: Fieldly, NEXT, SmartDok
    • Kommunikation: Teams, Slack, Asana

    Vad bör du undvika?

    1. Osäkra system utan branschstöd
    Välj plattformar som är testade i byggmiljö. Många allmänna molntjänster är inte anpassade för de krav som ställs på t.ex. ritningshantering eller arbetsmiljödokumentation.

    2. Brist på integritet och kontroll
    Säkerställ att leverantören uppfyller GDPR och att du vet var datan lagras. Undvik molntjänster där du inte kan exportera din information.

    3. Dålig integration med befintliga system
    Om verktyget inte kan kopplas till t.ex. ekonomisystem, intranät eller andra plattformar, skapas nya isolerade informationssilos.

    4. För många parallella tjänster
    Använd hellre få verktyg ordentligt än många ytligt. Många molnlösningar skapar förvirring snarare än effektivitet om de inte används strukturerat.

    Så väljer du rätt molntjänst

    1. Behovsanalys: Vad vill du uppnå? Få överblick över arbetsflöden som kan digitaliseras.
    2. Användarvänlighet: Verktyget måste fungera i praktiken för fältpersonal – inte bara på kontoret.
    3. Integration: Välj en lösning som kan prata med andra system.
    4. Support och utbildning: Leverantören ska erbjuda onboarding och ha dokumentation på svenska.
    5. Prismodell: Tydlig prissättning per projekt, användare eller funktion – ingen ska betala för funktioner som inte används.

    Verkligt exempel: molntjänst i bostadsprojekt

    Ett bostadsprojekt i Helsingborg med fyra byggentreprenörer använde ett molnbaserat system (PlanRadar) för ärendehantering, ritningar och kvalitetskontroller. Resultatet:

    • 30 % färre missade kontroller
    • Kortare svarstider på uppkomna fel
    • Full historik vid slutbesiktning

    Fältsystemet blev en del av det dagliga arbetet, inte en extra börda – tack vare tydlig utbildning och struktur.

    Sammanfattning

    Molntjänster i byggbranschen kan skapa verkligt värde – men bara om de är rätt valda och korrekt implementerade. Det handlar om mer än teknik – det handlar om process och kultur.

    Genom att fokusera på funktion, säkerhet och användarvänlighet kan du minska administration, höja kvaliteten och framtidssäkra din byggverksamhet.

  • Säkerhet i teknikutrymmen – så förebygger du driftstörningar

    Teknikutrymmen är ofta de mest förbisedda, men samtidigt mest kritiska delarna av en byggnad. Här finns elcentraler, styrsystem, nätverk, ventilation och ofta brandlarmets hjärna. En liten störning i dessa utrymmen kan få stora konsekvenser – från driftavbrott till total systemkollaps.

    Säkerhet i teknikutrymmen handlar därför om mer än bara brandsläckare – det kräver ett helhetstänk kring åtkomst, klimat, elförsörjning och fysisk trygghet.

    Varför är teknikutrymmen särskilt känsliga?

    • De innehåller kritisk infrastruktur
    • De saknar ofta övervakning
    • De påverkas snabbt av temperatur, fukt och smuts
    • De är ofta svåråtkomliga för snabb insats

    En liten vattenläcka, elspik eller otillåten åtkomst kan få långtgående konsekvenser – särskilt i större fastigheter, sjukhus, skolor eller industri.

    Vanliga hot mot teknikutrymmen

    1. Övertemperatur och ventilationstörningar
    2. Vattenläckor från ovanliggande rör eller tak
    3. Otillåten åtkomst – obehöriga eller oavsiktliga besök
    4. Damm, smuts och korrosion
    5. Felaktigt installerad utrustning eller kablage
    6. Saknad redundans i elförsörjningen

    Så skyddar du teknikutrymmen – steg för steg

    1. Klimatkontroll och övervakning
    Installera temperatursensorer med larmnivåer och säkerställ konstant ventilation. Tänk särskilt på:

    • Varma sommardagar
    • Placering nära solbelastade fasader
    • Maskinutrustning som genererar värme

    2. Fukt- och vattenskydd

    • Fuktvarnare i golv och tak
    • Uppvikta mattor eller vattentäta golv
    • Regelbundna kontroller av intilliggande rördragningar

    3. Åtkomstkontroll och loggning

    • Nyckelfri passerkontroll med loggfunktion
    • Kameraövervakning av dörrar
    • Rutiner för besök, inpassering och serviceloggar

    4. Elsäkerhet och UPS

    • Separat säkringsgrupp för kritiska system
    • UPS med batteribackup för styrsystem och kommunikation
    • Jordning och överspänningsskydd

    5. Rengöring och underhåll

    • Regelbunden dammsugning eller tryckluftsrengöring
    • Kontroll av kontakter, kablar och anslutningar
    • Visuell inspektion varje månad

    Exempel: Sjukhusets teknikhjärta

    Ett sjukhus i Örebro drabbades av ett strömavbrott efter att ett ventilationssystem i teknikutrymmet stannat. Temperaturen steg till 38 grader, vilket ledde till att nätverksswitchar stängde ner.

    Efter incidenten infördes:

    • Dubbel ventilation
    • Temperaturövervakning med sms-larm
    • Ny UPS och förbättrade branddörrar

    Avbrotten upphörde – och förtroendet för systemen ökade.

    Säkerhetsklassning av teknikutrymmen

    I större fastigheter bör teknikutrymmen klassas enligt gällande riktlinjer:

    • IP-klassning: skydd mot fukt och damm
    • Brandklassning: EI30 eller EI60 beroende på kritikalitet
    • Skyddsklass: enligt SSF 200 beroende på inbrottsrisk

    Kombinera med interna rutiner för dokumentation, underhåll och felanmälan.

    Integrera med fastighetens övriga säkerhet

    • Koppla larm till fastighetsövervakning
    • Lägg in utrymmen i digital ritning med riskanalys
    • Integrera med brandskydd och utrymningssystem
    • Ha tydliga kontaktpersoner och ansvarsfördelning

    Checklista: Så förbättrar du säkerhet i teknikutrymmen

    ÅtgärdFördel
    Temperatur- och fuktövervakningTidig varning vid fel
    PasserkontrollSkyddar mot obehörig åtkomst
    Rengöring och inspektionFörhindrar damm och korrosion
    BackupströmSäker drift vid elavbrott
    Tydlig dokumentationUnderlättar service och felsökning

    Slutsats

    Att säkerställa säkerhet i teknikutrymmen handlar inte om att göra en punktinsats – utan om att bygga in säkerhet som en del av driftmiljön. Små förbättringar kan förhindra stora störningar, och rätt rutiner skyddar både människor och system.

  • Så digitaliserar du din byggverksamhet – steg för steg

    Digitalisering är inte längre ett val i byggbranschen – det är en förutsättning för att driva konkurrenskraftiga och lönsamma projekt. Men vad innebär det att digitalisera byggverksamhet i praktiken? Är det bara en fråga om att skaffa nya programvaror – eller kräver det ett större skifte i arbetssätt och kultur?

    Här förklarar vi steg för steg hur du kan digitalisera byggverksamhet med rätt system, verktyg och processer för ökad effektivitet.

    1. Förstå målet med digitaliseringen

    Att digitalisera betyder inte att man bara digitaliserar pappersritningar eller använder en molntjänst för att spara dokument. Det handlar om att:

    • Automatisera återkommande uppgifter
    • Skapa ökad transparens i projekten
    • Samla och analysera data för att fatta bättre beslut
    • Minska risken för fel och förseningar

    Innan du börjar, ställ frågan: Vad vill vi uppnå med digitaliseringen?
    Svaren kan vara kortare ledtider, bättre kvalitet, ökad lönsamhet eller färre missförstånd.

    2. Kartlägg nuläget

    Du måste veta var du befinner dig för att kunna ta dig dit du vill. Börja med att göra en nulägesanalys:

    • Vilka processer är manuella?
    • Var uppstår flaskhalsar?
    • Hur ser er dokumentation ut?
    • Hur hanteras ändringar i ritningar och projektdata?

    Ofta visar det sig att det finns dubbelarbete, informationsbrist och beroende av enskilda personers kunskap.

    3. Välj rätt digitala verktyg

    Verktyg måste lösa faktiska problem – inte bara vara nya och flashiga. Några av de vanligaste plattformarna som används i digital byggverksamhet är:

    • Projektplattformar (t.ex. PlanRadar, Dalux): central hantering av ritningar, ärenden, bilder och checklistor.
    • Dokumenthantering (t.ex. Dropbox Business, SharePoint): gemensam filstruktur och versionskontroll.
    • BIM-verktyg (t.ex. Revit, ArchiCAD): 3D-modeller som integrerar konstruktion, el, ventilation och mer.
    • Tidrapportering och ekonomi (t.ex. Fieldly, Next): koppling mellan personal, material och projektbudget.

    Se till att verktygen kan prata med varandra – integration sparar både tid och fel.

    4. Börja i liten skala – pilotprojekt

    Digitalisering fungerar bäst när den testas i verkligheten. Välj ett pilotprojekt som:

    • Har hanterbar omfattning
    • Har ett team som är öppet för förändring
    • Har tydliga mål och uppföljning

    Sätt upp tydliga mätpunkter: antal felreduceringar, tidssparande, ökad dokumentationstillgänglighet etc. Lärdomarna från pilotprojektet används sedan för att rulla ut digitaliseringen i större skala.

    5. Involvera medarbetarna

    Det största hindret mot digitalisering är inte tekniken – det är människor. Förändring väcker motstånd, särskilt om det upplevs som påtvingat. Därför bör:

    • Personalen vara med tidigt i val av system
    • Utbildning och stöd finnas under hela processen
    • Feedback tas på allvar

    En elektriker som förstår varför det är smart att checka av moment i mobilen snarare än på papperslappar kommer också använda det nya verktyget mer aktivt.

    6. Standardisera arbetssätt

    Digitala verktyg fungerar bäst när processerna är förutsägbara. Därför är det viktigt att:

    • Ha enhetliga namnkonventioner
    • Bestämma hur och när uppdateringar sker
    • Säkerställa versionshantering på ritningar och dokument
    • Införa gemensamma checklistor och kvalitetsrutiner

    Detta skapar tydlighet, även när projekten växer eller personal byts ut.

    7. Bygg för datadriven framtid

    När informationen är digital och strukturerad kan du börja analysera:

    • Hur lång tid tar olika moment?
    • Var uppstår förseningar?
    • Vilka leverantörer orsakar störst avvikelser?

    Detta är grunden för framtida effektivisering, automatisering och optimering – där AI och maskininlärning redan börjat spela roll i stora projekt.

    8. Vanliga fallgropar – och hur du undviker dem

    • För mycket teknik för snabbt: börja smått och skala upp gradvis.
    • Ingen tydlig ansvarsfördelning: utse en digitaliseringsansvarig.
    • Teknik som inte används: se till att det finns utbildning, support och tydliga arbetsflöden.
    • För låg kravställning på leverantörer: ställ digitala krav även i upphandlingar.

    9. Exempel: digital transformation hos mindre byggbolag

    Ett företag med 12 anställda började använda ett molnbaserat projektverktyg för ärendehantering. På tre månader minskade deras administrativa tid med 28 %, de dokumenterade fler kvalitetskontroller och kunde följa upp ärenden direkt från byggarbetsplatsen.

    Investeringen var minimal – men resultatet visade på stor förbättring i både struktur och ekonomi.

    Slutsats

    Att digitalisera byggverksamhet handlar inte om att köpa nya prylar – det handlar om att arbeta smartare. Med rätt plan, rätt verktyg och ett engagerat team kan även mindre företag göra stora vinster.

    Det handlar om att framtidssäkra verksamheten – och ta kontroll över både projekten och informationen.

  • Vi bygger digitalt först – intervju med en elentreprenör i framkant

    Vad händer när man kombinerar klassisk elteknik med moderna digitala verktyg? Vi träffar Linus Persson, VD på Voltix El & Teknik, som på bara några år har förvandlat sitt installationsföretag från traditionellt till digitalt först.

    I denna intervju diskuterar vi hur digitalisering i elbranschen påverkar arbetssätt, yrkesroller och framtida affärsmodeller.

    “Vi började som alla andra – med papper och pennor”

    Linus berättar att företaget startade som ett klassiskt elinstallationsbolag med manuell projekthantering, analoga ritningar och mycket muntlig kommunikation.

    – ”Det funkade, men vi kände att vi inte utnyttjade vår fulla potential. Projekt drog ut på tiden, information försvann, och det var svårt att få full överblick.”

    Digitalisering i tre steg

    Steg 1: Digitala ritningar och dokumentation
    – ”Vi gick över till digitala planritningar i mobilen. Elektrikerna kunde zooma, kommentera och checka av direkt på plats.”

    Steg 2: Smarta elcentraler och programmering
    – ”Vi började installera elcentraler som kunde fjärrstyras och programmeras. Det krävde ny kompetens, men kunderna älskade kontrollen.”

    Steg 3: Molnbaserad projektstyrning
    – ”All projektdokumentation, ändringar, foton och protokoll ligger nu i molnet. Projektledarna har realtidskoll på allt – även på distans.”

    Vad har förändrats?

    • Effektivitet: projekttid minskade med upp till 20 %
    • Färre fel: digitala checklistor minskar missar
    • Bättre kommunikation: kunder får tydlig återkoppling med statusrapporter och bilddokumentation
    • Mervärde: kunder uppskattar möjligheten till styrning via app, tidsstyrning och energirapporter

    Hur påverkar det yrkesrollen?

    – ”Det krävs mer förståelse för systemintegration. Våra elektriker programmerar centraler, läser nätverksscheman och samarbetar med IT-folk. Rollen har blivit mer teknologisk, helt enkelt.”

    Linus menar också att det krävs ny typ av rekrytering:

    – ”Vi letar efter folk som både kan dra kabel och förstå digital logik. Det är en ny profil som branschen inte var van vid – men som nu blir självklar.”

    Vad är den största vinsten med digitalisering i elbranschen?

    – ”Det är insyn och kontroll. Vi vet exakt vad som händer, var det händer, och när det händer – både under projektet och efteråt. Det ökar tryggheten för både oss och kunderna.”

    Han tillägger:

    – ”Vi kan ge support på distans, uppdatera system, och till och med felsöka utan att skicka ut personal. Det är framtidens sätt att jobba.”

    Hur möter kunderna detta?

    – ”De flesta blir positivt överraskade. Många vet inte vad som är möjligt förrän vi visar dem. När de väl får se vad en smart elinstallation kan göra, vill de inte gå tillbaka.”

    Han berättar om en fastighetskund där hela fastigheten nu styrs via molnet:

    • Belysning
    • Lås
    • Temperatur
    • Laddboxar

    – ”De kan styra allt från mobilen – och har full kontroll på energiförbrukning och driftstatus.”

    Framtidsspaning: vart är vi på väg?

    – ”Vi kommer se ännu mer integration. Elteknik, ventilation, säkerhet – allt kopplas samman och optimeras. Och elinstallatörer kommer jobba närmare IT-avdelningar än någonsin tidigare.”

    Han avslutar:

    – ”De som hänger med nu bygger för framtiden. De som väntar kommer få jaga i kapp.”

    Slutsats

    Linus och hans företag visar att digitalisering i elbranschen inte är ett hot – det är en möjlighet. Med rätt verktyg och inställning kan traditionella företag bli moderna teknikpartners, samtidigt som de levererar snabbare, smartare och mer hållbara lösningar.

  • Tekniktrender 2025 – vad du måste veta inom IT, bygg och el

    Från självlärande styrsystem till decentraliserad energiproduktion – tekniktrender 2025 kommer att forma både hur vi bygger, installerar och utvecklar framtidens samhälle.

    För den som arbetar med IT, bygg eller elteknik gäller det att förstå vart tekniken är på väg. Det handlar inte bara om att hänga med – det handlar om att fatta rätt beslut idag för att kunna konkurrera imorgon.

    I detta inlägg presenterar vi de viktigaste tekniktrenderna 2025 och hur de påverkar yrkesverksamma inom IT, bygg och elteknik.

    1. AI som standardverktyg

    AI har gått från buzzword till dagligt verktyg. Inom IT används det redan för kodanalys, support och dataoptimering – men 2025 kommer AI även att:

    • Optimera byggprocesser i realtid
    • Förutsäga materialbrister och förseningar
    • Styra elnät och värmesystem automatiskt

    Maskininlärning integreras direkt i BIM-modeller, energioptimering och logistik – vilket skapar smartare projektledning och färre överraskningar.

    2. Digitala tvillingar i drift och underhåll

    En digital tvilling är en exakt, uppdaterad kopia av en byggnad eller teknisk lösning – i digital form. 2025 kommer det bli vanligt att:

    • Använda digitala tvillingar för att simulera förändringar
    • Utföra fjärrstyrd felsökning
    • Koppla tvillingen till energistyrning och livscykeloptimering

    Det gör det möjligt att testa innan man bygger om, vilket sparar både tid och resurser.

    3. Flexibla energisystem med lokal produktion

    Energisystemet decentraliseras i snabb takt. 2025 kommer fastigheter inte bara att konsumera el – de kommer att:

    • Producera el via solpaneler
    • Lagra överskott i batterier
    • Optimera användning via AI och molntjänster

    För eltekniker betyder det ett skifte i kompetens – från enkel installation till systemintegration och energiplanering.

    4. Integrerad cybersäkerhet i byggfasen

    Cybersäkerhet integreras alltmer i byggprojektering. Det blir standard att:

    • Segmentera nätverk i fastigheter
    • Kryptera kommunikation mellan system
    • Säkra åtkomst till fjärrstyrda installationer redan i designfasen

    För bygg- och elprojekt innebär detta nya krav, men också nya affärsmöjligheter – särskilt för installatörer med IT-kompetens.

    5. Industriellt byggande och prefab 2.0

    2025 tar prefab-tekniken nästa steg:

    • Hela byggsystem med förinstallerad el och VVS
    • Produktion i kontrollerade miljöer
    • Integration av sensorer direkt i byggkomponenter

    Detta innebär snabbare byggen, färre fel och bättre kontroll – men kräver också tidig planering och noggrann koordinering med teknikkonsulter.

    6. Sensorer överallt – datadrivet blir normen

    IoT-enheter blir billigare, mindre och mer kraftfulla. Sensorer kommer att finnas i:

    • Golv och väggar
    • Elcentraler
    • Maskiner och verktyg

    Det ger ett konstant datainflöde som möjliggör prediktivt underhåll, energistyrning och realtidsanalys av bygg- och installationsmiljöer.

    7. Automatiserade arbetsplatser och robotik

    Robotar på byggarbetsplatsen? 2025 är det inte längre science fiction. Automatisering inom bygg och el inkluderar:

    • Murning, måttning och mätning med robotar
    • Droner för inspektion av tak, fasader och anläggningar
    • Automatiska kabeldragare i större installationer

    Detta ökar både säkerhet och effektivitet – och skapar nya yrkesroller som kräver teknisk specialistkompetens.

    8. Mjukvaruintegration och öppna plattformar

    Stängda system byts ut mot öppna lösningar. API-baserade system, plattformsintegration och molntjänster blir centrala, särskilt för:

    • Energistyrning
    • BIM-verktyg
    • Säkerhetssystem och driftövervakning

    Detta gör att tekniker behöver förstå mer än hårdvara – mjukvaruförståelse blir allt viktigare i alla led.

    9. Kompetensskifte – tekniker blir teknologer

    Den snabba teknikutvecklingen förändrar yrkesrollen. Från elinstallatör till systemintegratör. Från byggledare till datakoordinator.

    2025 kommer kompetensutveckling inte att vara ett plus – det kommer vara en överlevnadsfråga.

    Slutsats

    Tekniktrender 2025 förändrar hur vi bygger, installerar och driver byggnader och infrastruktur. De företag som omfamnar dessa förändringar kommer att ligga steget före – både i konkurrenskraft och lönsamhet.

    Oavsett om du är IT-konsult, elinstallatör eller projektledare i ett byggföretag, är detta tiden att:

    • Fortbilda dig
    • Digitalisera ditt arbetssätt
    • Utforska nya tekniska verktyg

    Följ utvecklingen och ta kontroll över framtiden – tekniken är inte längre ett stöd, den är en strategisk motor.

  • Case: Hur ett byggföretag sparade 30 % energi med smarta system

    Att minska energianvändningen i byggprojekt är inte bara en fråga om miljöansvar – det är också en strategisk åtgärd som påverkar både driftsekonomi och fastighetsvärde. I detta case visar vi hur ett svenskt byggföretag lyckades minska energiförbrukningen med över 30 % genom att implementera smarta styrsystem, integrerad elteknik och ett holistiskt energitänk.

    Läs mer om hur energibesparing i byggprojekt kan realiseras genom enkla, men kraftfulla teknikinvesteringar.

    Projektets bakgrund

    Företaget, ett medelstort byggbolag i Mellansverige, hade i uppdrag att uppföra ett nytt kontorshus på 3 500 m². Ambitionen var att bygga energisnålt utan att tumma på komfort, funktion eller budget.

    Projektet inkluderade:

    • Elinstallationer
    • Ventilation och värmesystem
    • Solceller
    • Fastighetsstyrning
    • Laddstationer för elbilar

    Målet var att minska energianvändningen med minst 25 % jämfört med liknande byggnader.

    Åtgärd 1: Smart belysning med dagsljuskompensation

    Alla gemensamma utrymmen försågs med LED-armaturer kopplade till närvarosensorer och dagsljussensorer. Ljusstyrkan justerades automatiskt efter utomhusljus och antal personer i rummet.

    Effekt:

    • Minskad belysningsförbrukning med 55 %
    • Högre komfort utan att öka energianvändningen

    Åtgärd 2: Integrerat styrsystem för ventilation och värme

    Fastigheten utrustades med ett styrsystem som automatiskt reglerade ventilationen utifrån CO₂-nivåer och närvaro. Samma system styrde värme- och kylflöden i realtid, baserat på väderdata och interna värmelaster.

    Effekt:

    • 20 % minskad värmeanvändning
    • Jämnare inomhusklimat

    Åtgärd 3: Solenergi och laststyrning

    Byggnaden utrustades med 80 m² solceller. Elproduktionen kopplades till byggnadens laddinfrastruktur för elbilar, där ett lastbalanseringssystem styrde laddningen efter tillgänglig el.

    Effekt:

    • 18 % av elbehovet täcktes av egen produktion
    • Minskad effektkostnad genom styrd belastning

    Åtgärd 4: Energimätning och visualisering

    Fastigheten utrustades med ett energiövervakningssystem där fastighetsskötare och hyresgäster kunde följa förbrukningen i realtid. Användarvänliga grafer visade el, värme, vatten och CO₂.

    Effekt:

    • Ökad medvetenhet bland användarna
    • Snabbare åtgärder vid avvikelser
    • Identifiering av slöseri i realtid

    Sammanfattad resultatbild

    DelområdeEnergisparande
    Belysning-55 %
    Värme och ventilation-20 %
    Elförbrukning totalt-30 %
    Driftkostnader-28 %
    Komfortindex+15 %

    Ekonomisk kalkyl

    Total investering: ca 1,2 miljoner kr extra för energiteknik
    Årlig besparing: ca 430 000 kr
    Payback-tid: 2,8 år

    Utöver den direkta ekonomin noterades en ökning i fastighetens värde med ca 3 miljoner kr enligt oberoende värdering, tack vare energieffektiv drift och hållbarhetsklassning.

    Lärdomar från projektet

    • Smarta investeringar i början av projektet skapar långsiktig lönsamhet
    • Visualisering av data ökar engagemang bland användare
    • Energioptimering och hållbarhet går hand i hand med affärsnytta
    • Samverkan mellan tekniska system skapar exponentiella effekter

    Fallstudier inom energieffektiv byggnation, besök USGBC

    Slutsats

    Detta case visar att energibesparing i byggprojekt inte kräver futuristiska lösningar eller gigantiska budgetar. Med rätt teknik, tydlig målsättning och integrerat tänkande kan man uppnå kraftfulla resultat – både ekonomiskt och miljömässigt.

    Byggbranschen står inför ökade krav på hållbarhet, och den som integrerar smart teknik i sina projekt har mycket att vinna – från sänkta kostnader till starkare varumärke.

  • Cybersäkerhet i praktiken – skydda din infrastruktur i byggprojekt

    Digitaliseringen har nått alla hörn av byggindustrin – från digitala ritningar till uppkopplade maskiner och smarta installationssystem. Men med ökad teknikintegration kommer också ökade säkerhetsrisker. Cyberhot är idag lika aktuella på en byggarbetsplats som i en serverhall.

    Cybersäkerhet i byggprojekt handlar om att skydda både den fysiska och digitala infrastrukturen – system, nätverk, molntjänster och uppkopplade enheter – mot intrång, datastöld, sabotage och driftstörningar.

    Här går vi igenom vad cybersäkerhet i byggprojekt innebär och hur du konkret skyddar din digitala infrastruktur från hot och intrång.

    1. Varför är cybersäkerhet avgörande i byggsektorn?

    Byggprojekt hanterar enorma mängder data:

    • Ritningar, offerter, materialflöden
    • Projektplanering i molnbaserade verktyg
    • IoT-anslutna maskiner och sensorer
    • Elsystem med fjärrstyrda funktioner

    Ett angrepp mot dessa system kan stoppa ett helt projekt, orsaka förlorade kontrakt, och skada företagets rykte. För elinstallatörer och teknikkonsulter är konsekvenserna särskilt allvarliga, eftersom även fysisk säkerhet kan påverkas av digitala sårbarheter.

    2. De vanligaste hoten

    A) Phishing och social manipulation
    Medarbetare luras att klicka på falska länkar eller lämna ut inloggningsuppgifter.

    B) Ransomware-attacker
    Hackare krypterar all projektdata och kräver lösen för att återställa åtkomsten.

    C) Otillräckligt skyddade IoT-enheter
    Uppkopplade sensorer och maskiner kan fungera som bakdörrar för intrång.

    D) Osäker fjärrstyrning av el- och byggsystem
    Felkonfigurerade fjärranslutningar till elcentraler eller värmesystem kan manipuleras.

    3. Praktiska skyddsåtgärder för byggprojekt

    1. Segmentera nätverk
    Dela upp ditt nätverk i zoner – exempelvis: administrativa system, IoT-enheter, byggmaskiner – så att ett intrång inte påverkar hela systemet.

    2. Multifaktorsautentisering (MFA)
    Inför MFA för all åtkomst till molntjänster och fjärrstyrda enheter.

    3. Kryptera all kommunikation
    Använd VPN och SSL-certifikat för säker datatrafik.

    4. Uppdatera regelbundet
    Uppdatera firmware och mjukvara i elcentraler, gateways, sensorer och datorer. Glöm inte att även smarta byggkomponenter kan ha sårbarheter.

    5. Utför säkerhetsrevisioner
    Genomför kontinuerliga säkerhetsgenomgångar och penetrationstester, särskilt inför projektstarter eller större uppdateringar.

    4. Cybersäkerhet och elteknik – en växande utmaning

    När elinstallationer blir smarta och uppkopplade via IoT, ökar behovet av IT-säkerhet även för elektriker. Exempel:

    • Smarta elcentraler kan exponeras för intrång om de saknar brandvägg
    • Laddboxar för elbilar med fjärrstyrning kan manipuleras
    • Energisystem integrerade i fastighetsnätverk kan bli mål för attacker

    Det är därför viktigt att eltekniker får grundläggande utbildning i cybersäkerhet – inte bara IT-specialister.

    5. Ansvarsroller och samarbete

    Cybersäkerhet i byggprojekt kräver samarbete mellan flera aktörer:

    • IT-avdelningen ansvarar för teknik och övervakning
    • Projektledningen hanterar rutiner, roller och riskbedömningar
    • Installatörer ser till att hårdvaran är korrekt installerad och skyddad
    • Underentreprenörer måste följa uppställda säkerhetskrav

    Tydlig rollfördelning, dokumenterade rutiner och utbildning är grunden för ett säkert projekt.

    6. Case: sabotage i styrsystem kostade miljoner

    Ett skandinaviskt byggprojekt drabbades nyligen av ett intrång i det trådlösa nätverket för byggplatsens styrsystem. Inkräktaren manipulerade ventilation och belysning, vilket ledde till omfattande fördröjningar och behov av omkalibrering.

    Kostnaden? Flera miljoner i förlorad arbetstid och förseningar – en konsekvens av att styrsystemet inte var isolerat från andra nätverk och saknade stark autentisering.

    7. Så skapar du ett cybersäkert projekt – steg för steg

    1. Inled säkerhetsanalys vid projektering
      Identifiera tekniska sårbarheter tidigt, och bygg in skydd i designen.
    2. Sätt upp tydliga IT-policyer
      Bestäm hur lösenord, fjärråtkomst, molntjänster och enheter ska hanteras.
    3. Kräv säkerhetsstandarder i upphandlingar
      Ställ krav på ISO 27001, CE-certifiering och kryptering vid leverantörsval.
    4. Testa innan driftstart
      Utför funktionstester, säkerhetstester och backupkontroller innan systemen aktiveras.

    Slutsats

    Byggsektorn digitaliseras snabbt – men säkerhetstänket släpar ofta efter. Att satsa på cybersäkerhet i byggprojekt är inte längre en teknisk detalj, det är ett affärskritiskt beslut.

    Fler säkerhetsråd för byggprojekt hittar du här

    Genom att se cybersäkerhet som en del av projektplaneringen kan du undvika driftstörningar, skydda dina system och leverera tryggare och smartare byggmiljöer.

  • Grön teknik i bygg och el – framtid eller redan verklighet?

    Det talas ofta om grön teknik som framtiden. Men i många av dagens bygg- och elprojekt är den redan här – i form av solceller, energilagring, smarta styrsystem och hållbara materialval.

    Teknikutvecklingen har gjort det möjligt att inte bara bygga energieffektiva och miljövänliga fastigheter, utan även skapa el- och styrsystem som aktivt bidrar till klimatmålen. Samtidigt ger investeringar i grön teknik allt oftare både miljö- och affärsmässig avkastning.

    I det här inlägget går vi igenom hur grön teknik används i praktiken – och varför det inte längre är en framtidsvision, utan en nödvändig del av bygg- och elbranschens nutid.

    1. Vad menas med grön teknik?

    Grön teknik omfattar tekniska lösningar som syftar till att minska miljöpåverkan, minska energiförbrukning, minska koldioxidutsläpp och öka resurseffektivitet. Det handlar inte bara om stora tekniska innovationer – ofta är det kombinationen av beprövad teknik, smart design och rätt driftstrategi som skapar verklig hållbarhet.

    Exempel på grön teknik i bygg och el:

    • Solcellspaneler och energilagringssystem
    • LED-belysning med rörelsedetektorer
    • Elbilsladdning kopplad till solenergi
    • Värmeåtervinning och smarta ventilationssystem
    • Miljöcertifierade byggmaterial

    2. Solenergi – från tillval till standard

    Solceller har på kort tid gått från att vara en nischlösning till att bli ett självklart inslag i många nybyggnationer och renoveringar. I kombination med batterilagring kan fastigheter producera, lagra och använda sin egen el – vilket minskar beroendet av elnätet och sänker driftkostnaderna.

    Fördelar:

    • Sänkta energikostnader
    • Möjlighet till egenförsörjning
    • Ökad kontroll över elanvändningen
    • Minskad klimatpåverkan

    3. Energioptimering genom smart styrning

    Smart teknik som styr belysning, ventilation och värme baserat på närvaro, utomhusklimat och energipriser gör det möjligt att finjustera förbrukningen utan att kompromissa med komfort.

    Genom att koppla ihop system (t.ex. ventilation och solskydd) kan byggnader bli ”självlärande” – de anpassar sig till användarnas beteenden och optimerar drift i realtid.

    4. Elbilsladdning – en ny standard i hållbart byggande

    Att planera in laddstationer för elbilar har blivit en viktig del i grön teknik. När de kombineras med lokal elproduktion (t.ex. solceller) och dynamisk laststyrning blir det en verkligt hållbar lösning.

    För fastighetsägare innebär det:

    • Högre attraktivitet för hyresgäster och köpare
    • Lägre elnätbelastning
    • Möjlighet till nya intäktsmodeller (t.ex. betalladdning)

    5. Återvinning och hållbara materialval

    En av de mest konkreta formerna av grön teknik är smart materialanvändning. Att välja:

    • Byggmaterial med låg klimatpåverkan
    • Komponenter som är återvinningsbara
    • Isolering och ytskikt som minskar energibehov

    Materialval påverkar både klimatavtryck och byggnadens driftkostnad under hela livscykeln.

    6. Ekonomiska incitament och regelverk

    Grön teknik är inte bara en kostnad – det finns också ekonomiska vinster:

    • Statliga stöd för solceller och energieffektivisering
    • Grön finansiering och gröna obligationer
    • Högre fastighetsvärde
    • Lägre drift- och underhållskostnader

    Dessutom blir klimatkrav allt vanligare i upphandlingar, särskilt inom offentlig sektor. För att vara konkurrenskraftig måste entreprenörer och installatörer kunna erbjuda hållbara lösningar.

    7. Exempel från verkligheten: hållbart industribygge i Göteborg

    Ett industribygge i Göteborg använde:

    • Solceller på taket
    • Laddstationer med laststyrning
    • LED-armaturer med sensorer
    • Prefabricerade stommar av återvunnet stål

    Resultatet:

    • 38 % lägre energiförbrukning jämfört med liknande projekt
    • Snabbare byggtid
    • Uppfyllda miljökrav enligt Miljöbyggnad Silver

    Investeringen betalade sig på under fem år – med långsiktig värdeökning som bonus.

    8. Så kommer du igång

    1. Utgå från energiberäkningar – var finns besparingspotentialen?
    2. Välj beprövad teknik – använd lösningar med certifieringar och referenser.
    3. Samarbeta med rätt aktörer – välj installatörer som är vana vid hållbara projekt.
    4. Tänk helhet – isolering, styrsystem, energikälla och laddning bör ses som en enhet.

    Slutsats

    Grön teknik är inte längre en framtidsfråga – den är ett nödvändigt inslag i varje modernt bygg- och elprojekt. Tekniken finns, effekterna är mätbara, och kraven ökar snabbt.

    För den som vill ligga i framkant och erbjuda framtidens lösningar redan idag är tiden att agera nu.