© 2025 Kvmt Group

Posts by Niklas Andersson

Författare: Niklas Andersson

  • Energilagring och batterisystem i byggprojekt: En översikt

    Energilagring och batterisystem i byggprojekt: En översikt

    Med ökande behov av hållbarhet och effektivitet i byggprojekt, har intresset för energilagring och batterisystem fått en allt större betydelse. Från att optimera energiförbrukningen till att minimera driftskostnader, erbjuder dessa system många fördelar och möter samtidigt flera tekniska utmaningar.

    Vad är energilagring och batterisystem?

    Energilagringssystem (ESS) inkluderar teknologier som lagrar energi i olika former (till exempel kemisk, mekanisk eller termisk) för att användas vid ett senare tillfälle. Batterisystem, ofta en kärnkomponent i ESS, lagrar energi i elektrisk form genom användning av batteriteknik. I byggprojekt används dessa främst för att hantera och optimera energiflöden för att öka byggnadernas energieffektivitet och bidra till en hållbarare energianvändning.

    Fördelar och utmaningar

    Ett av de huvudsakliga användningsområdena för energilagring inom byggsektorn är förmågan att balansera belastning och försörjning. Genom att lagra överskott av sol- eller vindenergi, kan energiavbrott minimeras och energikostnader sänkas. Batterisystemen, som omfattar teknologier som litium-jon och natrium-svavelbatterier, erbjuder snabb respons och hög effektivitet.

    Utmaningarna inkluderar dock initiala investeringskostnader, behovet av avancerad teknisk förståelse för implementering och underhåll samt utmaningar kopplade till batteriets livslängd och prestanda över tid.

    Så implementerar du steg för steg

    • Utvärdera energibehov och kapacitet för lagring baserat på byggnadens användningsmönster.
    • Välj rätt batteriteknologi utifrån specifika behov och budget.
    • Integrera systemet med befintlig infrastruktur för att säkerställa sömlös drift och effektiv energianvändning.
    • Sätt upp regelbundet underhåll och monitorera systemets prestanda för att förlänga dess livslängd och effektivitet.

    Sammanfattning

    Implementering av energilagring och batterisystem i byggprojekt är inte bara en fråga om teknisk kapabilitet, utan också en möjlighet att dramatiskt förbättra energiförvaltningen och minska miljöpåverkan. Med rätt tillvägagångssätt och teknisk rådgivning kan dessa system erbjuda signifikanta fördelar för byggprojekt.
    Läs mer om hur solenergiintegration och energilagring fungerar tillsammans för att göra byggnader smartare och mer energieffektiva.

  • Prediktivt underhåll med IoT-sensorer: Framtidens underhållsteknik

    Prediktivt underhåll med IoT-sensorer: Framtidens underhållsteknik

    Prediktivt underhåll med IoT-sensorer representerar en banbrytande förändring inom underhållsbranschen, där avancerad teknologi möjliggör effektivare och mer kostnadseffektiva processer. Denna teknik innebär att man förutser och förebygger maskinfel och driftstopp genom att kontinuerligt övervaka utrustning med smarta sensorer som samlar data i realtid.

    Vad är Prediktivt Underhåll med IoT-sensorer?

    Prediktivt underhåll använder Internet of Things (IoT)-sensorer för att noggrant övervaka olika parametrar som vibration, temperatur, och ljudnivåer från maskiner. Denna data skickas sedan till en central databank där den analyseras med hjälp av sofistikerade algoritmer och maskininlärning för att tidigt identifiera mönster som tyder på potentiella fel eller nödvändigt underhåll.

    Fördelar med Prediktivt Underhåll

    • Minskade Driftstopp: Fel kan identifieras och åtgärdas innan de leder till större problem, vilket minimerar oplanerade avbrott och maximera produktionskapaciteten.
    • Kostnadsbesparingar: Genom att endast utföra underhåll när det är faktiskt nödvändigt, minskar kostnader för onödiga servicebesök och reservdelar.
    • Förbättrad Driftseffektivitet: Regelbunden och riktad underhåll optimerar maskiners prestanda och förlänger deras livslängd, vilket förbättrar den totala effektiviteten i verksamheten.

    Implementering av Prediktivt Underhåll

    1. Installering av rätt sensorer på kritiska maskiner.
    2. Koppla sensorerna till ett molnbaserat analysverktyg.
    3. Använda avancerad dataanalys för att tolka den insamlade informationen.
    4. Skapa en handlingsplan för underhåll baserat på analysresultat.

    Kvalitetskontroller och Uppföljning

    Dokumenterade kontroller och rutinmässig utvärdering av underhållsstrategierna är vitala för att säkerställa att IoT-baserade lösningar fortsätter att leverera värde. Ensliga handlingsprotokoll eller checklists kan utvecklas för att stödja både teknisk personal och ledning i deras strävan att optimera driften.

    Slutsatser

    Adoptionen av prediktivt underhåll med IoT-sensorer erbjuder betydande fördelar men kräver en väl genomtänkt strategi och förståelse för teknikens kapacitet och begränsningar. För företag som omfamnar denna framtidsteknik, ligger potentialen för förbättrad driftssäkerhet, minskade kostnader och ökad effektivitet inom räckhåll.

  • Prefabricated elcentraler: Effektiv planering med BIM

    Prefabricated elcentraler: Effektiv planering med BIM

    Prefabricerade elcentraler: Effektiv planering med BIM

    Vad är BIM?
    Building Information Modeling (BIM) är inte bara ett verktyg, det är en väsentlig process som möjliggör en effektiv och exakt modellering av byggprojekt vid varje skede – från design till underhåll. Med BIM kan vi göra mer än att bara rita upp byggnader i 3D; vi kan införa tid (4D), kostnader (5D), miljödata (6D) och livscykelhantering (7D) i modellerna.

    Fördelar och utmaningar med att använda BIM för prefabricerade elcentraler
    Implementeringen av BIM i planeringsstadiet av prefabricerade elcentraler erbjuder många fördelar. För det första, bidrar det till en hög precision i förhandsplaneringen vilket minimerar risken för kostsamma fel och tidskrävande ändringar under installationen. Tack vare BIM kan installationsföretag, projektledare och elektriker också uppnå bättre samordning och samarbete, vilket leder till en mer strömlinjeformad arbetsprocess.

    Det finns dock utmaningar som till exempel behovet av utbildning och nya kunskaper för att kunna utnyttja dessa system fullt ut. En betydande investering i både tid och resurser är nödvändig för att implementera BIM, vilket kan vara en barriär för mindre företag.

    Så implementerar du BIM i din planering av prefabricerade elcentraler:

    • Starta med att definiera projektets omfattning och säkerställ att all nödvändig information är tillgänglig.
    • Använd en centraliserad databas där alla inblandade parter kan få tillgång till uppdaterad och relevant projektinformation.
    • Simulera olika installations-scenarier för att identifiera den mest effektiva installationsplanen.
    • Integrera feedback från slutanvändare och andra stake-holders tidigt i designprocessen för att säkerställa att den färdiga produkten möter alla förväntningar och krav.

    Checklista för framgångsrik BIM-implementation:

    1. Säkerställ att teknisk kompetens och utbildning är på plats.
    2. Rengör och kvalitetssäkra data för att undvika feltolkningar och fel.
    3. Använd kompatibla verktyg och programvara som stödjer BIM-processen från början till slut.
    4. Skapa tydliga riktlinjer och standarder för hur information ska hanteras och delas.

    Slutord
    Med rätt tillvägagångssätt kan BIM revolutionera hur vi planerar, utformar och genomför installationer av prefabricerade elcentraler. Investeringen i tid och resurser för att få igång BIM kan verka avskräckande, men de långsiktiga fördelarna med ökad effektivitet, lägre kostnader och högre kvalitet på arbete gör det till en ovärderlig process för alla inom elbranschen.

    För mer information om BIM, besök Autodesk.

  • Hur AI förändrar hela byggbranschens affärsmodell

    Byggbranschen är på väg in i sin största transformation sedan industrialiseringen – och drivkraften är artificiell intelligens. Från planeringsfas till driftoptimering förändrar AI inte bara arbetssätt – utan hela affärsmodellen.

    I detta inlägg granskar vi hur AI förändrar byggbranschens affärsmodell, vilka nya roller som växer fram och vad företag behöver göra för att inte halka efter.

    Från produktionsfokus till datadrivet värdeskapande

    Traditionellt har bygg varit ett projektbaserat hantverk: man bygger, levererar och går vidare. Med AI förändras detta till en löpande, dataintensiv process där värdet fortsätter skapas långt efter att bygget är klart.

    Exempel:

    • AI-analys av energiförbrukning
    • Optimering av ventilation och ljus efter inflytt
    • Prediktivt underhåll baserat på slitage och beteende
    • Digitala tvillingar för livscykelstyrning

    Affären flyttas från ”bygga klart” till ”leverera prestanda över tid”.

    Nya affärsmodeller växer fram

    1. Funktionsförsäljning
    Kunder köper klimatkomfort, ljusmiljö eller energieffektivitet – inte specifika tekniska lösningar. AI-system garanterar resultat.

    2. Drift som tjänst (O&M-as-a-Service)
    Byggföretag eller teknikleverantörer tar ansvar för drift och optimering – mot månadskostnad.

    3. Designoptimering med AI
    Arkitekter och konsulter använder AI för att ta fram optimerade förslag direkt från användardata och regler.

    4. Plattformsekonomi
    Ett fåtal AI-plattformar kopplar ihop beställare, projektörer, installatörer och drift – med data som valuta.

    Hur rollerna förändras

    RollNy funktion med AI
    ProjektledareMåste förstå dataflöden, AI-modeller och optimeringsparametrar
    InstallatörBlir även supporttekniker och data-insamlare
    FastighetsägareAnsvarar för data, säkerhet och kundupplevelse
    SlutanvändarePåverkar drift i realtid genom sitt beteende och feedback

    Exempel: Kontorshus i Linköping

    Ett kontorshus byggdes med fokus på AI-optimerad drift. Resultat:

    • Elkostnad 27 % lägre än jämförbara byggnader
    • 30 % färre felanmälningar
    • Nya intäkter från hyresgästanpassade energikontrakt

    Företaget bakom projektet erbjuder nu inte bara byggnation – utan även “komfort och klimat som tjänst”.

    Utmaningar att övervinna

    • Kunskapsglapp – teknikkunskap måste upp i hela organisationen
    • Dataansvar – vem äger, skyddar och använder driftdata?
    • Kulturförändring – från hantverk till systemtänk
    • Investering – ny teknik kräver nya affärskalkyler

    5 steg till en AI-redo affärsmodell

    1. Digitalisera processerna först
      Utan digital grund fungerar ingen AI. Säkra dokumentation, ritningar och kommunikation.
    2. Bygg upp dataplattformar
      Samla, lagra och strukturera data från projekt, drift och användare.
    3. Inför AI i små steg
      Börja med styrsystem eller underhåll – utvärdera och skala.
    4. Utbilda personalen
      Inte bara tekniker – även sälj, ledning och kundstöd.
    5. Tänk affär, inte bara teknik
      Fråga: Hur kan AI skapa nya intäkter, bättre upplevelse eller lägre kostnad?

    För mer information kring hur AI kommer att förändra byggbranschen kan vi starkt rekommendera denna youtube-video:

    Slutsats

    AI förändrar byggbranschen från grunden. Det handlar inte om robotar på bygget – utan om intelligenta system som skapar värde före, under och efter själva byggnationen.

    Framtidens vinnare är de som förstår hur AI påverkar affärsmodellen – och agerar därefter.

  • De 7 hetaste tekniktrenderna för installatörer 2026

    Installationsbranschen förändras snabbt. Nya krav från kunder, lagstiftare och klimatmål gör att tekniken måste utvecklas – och installatörer behöver ligga steget före.

    Här är de 7 hetaste tekniktrenderna för installatörer 2026 – och vad de innebär i praktiken.

    1. AI-baserad driftoptimering

    Installatörer måste inte längre bara installera – de måste optimera. AI-system för värme, ventilation och belysning lär sig användarnas beteende och justerar drift automatiskt.

    För installatörer innebär det:

    • Fler uppdrag med underhåll och inställningar
    • Krav på grundläggande AI-förståelse
    • Färre manuella fel och mer datadrivna beslut

    2. Laddinfrastruktur för tunga fordon

    Med ökande elektrifiering av transporter växer behovet av kraftfulla laddlösningar – inte bara för personbilar utan också för bussar, lastbilar och maskiner.

    Det kräver:

    • Styrning av höga effekter
    • Integration med solceller och batterier
    • Flexibla laddprofiler och lastbalansering

    Installatörer som kan erbjuda helhetslösningar kommer att ligga i framkant.

    3. Smartare energilagring

    Batterilösningar blir mer tillgängliga och efterfrågas av både hushåll och fastighetsägare. Systemen styr när el lagras och när den används – ofta tillsammans med solceller.

    Det öppnar nya roller för installatörer:

    • Rådgivning om batterival och storlek
    • Installation och integration med befintliga system
    • Driftuppföljning och optimering

    4. Öppen och modulär styrning (t.ex. KNX, BACnet)

    Installatörer efterfrågar allt mer flexibla styrsystem – system som inte låser kunden till en enda leverantör.

    Det innebär:

    • Bättre anpassning till olika fastigheter
    • Lättare framtida uppgraderingar
    • Mindre inlärningstid tack vare standardiserade protokoll

    2026 kommer fler projekt att kräva “öppen teknik” som går att skala.

    5. Hållbarhetsdata som affärsverktyg

    Installatörer behöver hjälpa kunder att visa upp sin klimatpåverkan. Genom att mäta energi, vatten, avfall och CO₂ kan fastighetsägare få miljöcertifieringar – eller skapa nya affärer.

    Det innebär:

    • Behov av sensorinstallationer
    • Dataöverföring till miljösystem
    • Support för analys och visualisering

    Installatören blir en nyckelspelare i kundens hållbarhetsarbete.

    6. Cybersäkerhet i el- och styrsystem

    Ju mer uppkopplade system, desto större sårbarhet. 2026 blir säkerhet ett krav redan i upphandlingen – särskilt för offentliga miljöer och industrier.

    Installatörer måste:

    • Följa standarder (t.ex. IEC 62443, NIS2)
    • Dokumentera nätverk, lösenord och uppdateringar
    • Säkerställa att produkter är uppgraderbara och säkra

    De som inte hänger med riskerar att väljas bort.

    7. Automatisering av installation

    Tekniken förändrar också själva installationsarbetet. Fler moment automatiseras – med hjälp av:

    • Förkonfigurerade moduler
    • Digitala ritningar i AR/VR
    • AI-assistenter vid felsökning

    Det gör jobbet snabbare, säkrare och mer attraktivt för nya generationer.

    Så förbereder du dig

    1. Utbilda dig – delta i kurser och webinarer om nya tekniker
    2. Välj rätt samarbeten – med tillverkare som stödjer öppna system
    3. Bygg upp referensprojekt – visa kunder vad tekniken kan göra
    4. Sätt interna standarder – för säkerhet, dokumentation och support

    Slutsats

    2026 blir ett år då installatörer får större ansvar, men också större möjligheter.

    Med rätt kompetens och verktyg kan du inte bara följa utvecklingen – du kan leda den.

  • IoT på taket – hur sensorer förbättrade säkerheten i ett höghusbygge

    IoT på taket – hur sensorer förbättrade säkerheten i ett höghusbygge

    Byggarbetsplatser är fyllda med risker – särskilt vid höghusbyggen där fallskador, utrustningsstöld och väderrelaterade olyckor är vanliga. Men med modern teknik kan vi skapa säkrare arbetsmiljöer.

    I detta case får du följa hur ett byggföretag i Göteborg använde IoT-sensorer för att öka säkerheten på ett 18-våningsbygge – och vad resultatet blev.

    Projektets utgångspunkt

    • 18-vånings flerbostadshus i centrala Göteborg
    • Löpande klagomål på stöld, halkrisk och arbetsmiljöproblem
    • Projektledningen ville testa teknik för att få bättre kontroll utan att lägga mer tid på manuell övervakning

    Målet var att använda IoT-teknik för ökad byggsäkerhet – med fokus på realtidsdata, larm och dokumentation.

    Lösningen: Sensorer på strategiska platser

    Följande komponenter installerades:

    • Temperatur- och fuktgivare på tak och utsatta zoner
    • Vibrationssensorer på ställningar och gångbryggor
    • GPS-sändare på känslig utrustning
    • Närvarodetektorer vid takluckor och trapphus
    • Kameraintegration med AI-analys för rörliga objekt

    Allt kopplades till en molnplattform som kunde larma, logga och visualisera förändringar i realtid.

    Funktioner och fördelar

    • Automatiska larm vid fallrisk (halkbildning, starka vindar)
    • Utrustningsskydd – rörelse larmade via sms/e-post till platschef
    • Närvaroregistrering – vem befinner sig på taket, och när
    • Fjärrövervakning – minskat behov av fysisk inspektion
    • Dataanalys – system upptäckte mönster som tidigare gått under radarn

    Resultat efter 3 månader

    • Antal halkrelaterade tillbud minskade med 80 %
    • Två stöldförsök avbröts tack vare larm
    • Kortare reaktionstid vid plötslig väderförändring
    • Ökad trygghet bland personal – enligt arbetsmiljöenkät
    • Bättre dokumentation för försäkring och kvalitetskontroll

    Exempel: Snöfall och fallrisk

    En januarimorgon visade sensorer på plötslig fuktökning och minusgrader. Systemet larmade automatiskt, och byggledaren kunde tillfälligt spärra takåtkomst tills snöröjning skett.

    Detta förhindrade ett potentiellt olycksfall med stegar och glatta ytor – och kostnaden för hela IoT-lösningen hade redan börjat betala sig.

    Lärdomar från projektet

    1. Tekniken måste vara enkel och robust
    Installatörerna valde sensorer med lång batteritid, tåliga för väder och med tydliga gränssnitt.

    2. Integration är nyckeln
    När kameror, sensorer och plattform talar med varandra får man maximal effekt.

    3. Kommunikation med personalen är avgörande
    Genom att förklara syftet och funktionen ökade acceptansen och användningen.

    Utmaningar

    • Initial kostnad för utrustning – dock snabbt återbetald
    • Dataöverflöd – löstes med filtrering och smarta triggers
    • Anpassning till platsförhållanden – placering av sensorer finjusterades efter testperiod

    Så kommer du igång

    1. Identifiera riskzoner – tak, öppna ytor, ställningar
    2. Välj skalbar plattform med stöd för flera sensortyper
    3. Börja med pilotområde – utvärdera och utöka
    4. Integrera med arbetsmiljörutiner
    5. Utbilda personal – hur teknik fungerar och hur den skyddar

    Slutsats

    IoT byggsäkerhet är inte framtid – det är här och nu. Med rätt teknik på rätt plats kan du inte bara undvika olyckor, utan också effektivisera arbetsmiljöarbetet och skapa bättre arbetsro.

    Detta projekt visar att det går att höja säkerheten rejält utan att bromsa produktionen – och att smarta sensorer ofta gör jobbet bättre än fler ronder.

  • Byggprojektet som sparade 200 ton CO₂ med teknikintegration

    Klimatavtryck är en avgörande faktor för moderna byggprojekt. Det handlar inte längre bara om pris och tid – utan också om hållbarhet, energi och långsiktig effekt.

    I den här fallstudien tittar vi närmare på ett flerbostadsprojekt i Västra Götaland som genom teknikintegration lyckades minska sina koldioxidutsläpp med över 200 ton – utan att överskrida budget eller förlänga byggtiden.

    Projektets utgångspunkt

    Fastighetsutvecklaren satte som mål att:

    • Halvera energiförbrukningen jämfört med BBR-krav
    • Minska klimatavtrycket med minst 30 %
    • Använda beprövade tekniska lösningar som enkelt kunde skalas upp

    Projektet omfattade 64 lägenheter fördelade på fyra trapphus – byggda i massivträ och med fokus på låg driftkostnad och hög inomhuskomfort.

    Strategisk teknikintegration – så gick det till

    1. Helintegrerat energisystem
    Värme, ventilation och varmvatten styrdes av ett centralt BMS-system med AI-funktioner som optimerade drift i realtid.

    2. Solcellsanläggning på tak
    Totalt 90 kWp installerades, dimensionerade för att täcka gemensamma utrymmen och delar av hushållselen.

    3. Smarta elmätare i varje lägenhet
    Boende kunde följa sin egen energianvändning i en app – vilket gav direkt effekt på beteendet.

    4. LED-belysning och närvarosensorer
    Installerades i alla gemensamma utrymmen – trapphus, cykelrum, tvättstugor.

    5. Vattenbesparing via tryckreglerade armaturer
    Reducerade förbrukning utan att påverka komforten negativt.

    Digital planering från start

    Redan i projekteringsfasen användes BIM och digitala tvillingar för att:

    • Simulera energi- och fuktdynamik
    • Optimera materialanvändning
    • Samordna tekniska installationer

    Detta minskade spill, förkortade byggtiden och förenklade montage av tekniska system.

    Resultat i siffror

    • CO₂-besparing: 205 ton (enligt EPD-beräkningar)
    • Energiförbrukning: 41 kWh/m² (inkl. hushållsel)
    • Förväntad återbetalningstid på teknik: 8,5 år
    • Driftkostnad: 37 % lägre än genomsnitt i regionen
    • Kundnöjdhet: 4,7/5 (boendeenkät 12 månader efter inflytt)

    Lärdomar från projektet

    1. Samordning mellan teknik och bygg är avgörande
    Genom att integrera teknik redan i ritningsskedet undviks både extra kostnader och tekniska missar.

    2. Visualisering ökar acceptansen hos både installatörer och boende
    3D-modeller och appar skapade förståelse – vilket ökade följsamhet till energimål.

    3. Små justeringar gör stor skillnad
    Exempel: att förinställa tappvarmvattentemperatur till 53 °C istället för 60 °C minskade elbehovet med 11 %.

    Utmaningar som övervanns

    • Initial skepsis mot AI-styrning: Åtgärdades med tydlig gränssnitt och möjlighet till manuell överstyrning.
    • Koordinering av tekniska discipliner: BIM-användningen möjliggjorde smidig samordning mellan el, VS och ventilation.
    • Boendes oro för ny teknik: Mötte upp med personliga genomgångar och tillgänglig support.

    Inspiration för andra projekt

    Vill du uppnå liknande resultat? Här är några tips:

    • Involvera teknikpartnern i projekteringen – inte först vid upphandling
    • Använd digitala tvillingar för simulering och optimering
    • Välj system som pratar med varandra – inte isolerade lösningar
    • Kommunicera vinsterna för både klimat och ekonomi

    Slutsats

    Att minska klimatavtrycket i byggprojekt kräver inte futuristisk teknik – utan smart integrering av det som redan finns.

    Detta projekt visar att teknikintegration i byggprojekt inte bara är möjlig – utan lönsam, effektiv och klimatsmart.

  • Så digitaliserade ett elbolag hela sin dokumentation – med enkel teknik

    Digitalisering behöver inte vara komplicerat. För ett medelstort elbolag i Mälardalen blev övergången från papper och USB-stickor till molnbaserad dokumentation vändpunkten.

    Med hjälp av några enkla verktyg kunde de spara tid, minska fel och förbättra både säkerhet och tillgänglighet. Här får du en inblick i hur digitalisering av eldokumentation kan genomföras utan dyr infrastruktur eller långa utbildningar.

    Utgångsläge: USB-stickor och papperspärmar

    Före digitaliseringen skedde dokumenthanteringen enligt traditionellt mönster:

    • Ritningar skrevs ut och sparades i pärmar
    • Förändringar markerades med penna och skannades
    • Dokumentation lämnades över via USB eller mejl
    • Filer låg på olika datorer – ofta med olika versioner

    Resultatet var:

    • Dålig versionskontroll
    • Svåröverblick
    • Hög risk för att fel information användes i fält

    Målbild: Ett system för allt – tillgängligt, spårbart, enkelt

    Ledningen satte tre mål:

    1. All dokumentation ska vara tillgänglig digitalt, oavsett plats
    2. Alla versioner ska loggas – inga förlorade ändringar
    3. Installatörer och projektledare ska kunna använda systemet direkt

    Lösningen: Enkel teknik i molnet

    Elbolaget valde att kombinera tre enkla verktyg:

    • Molnlagring via Google Drive for Business – central filstruktur
    • PDF-hantering i Bluebeam Revu – för märkning och revision av ritningar
    • Fälttillgång via surfplattor – för realtidsåtkomst direkt i projektet

    Inget behov av tung mjukvara eller interna servrar.

    Så gick processen till

    1. Strukturering av mappsystem
    Alla projekt fick en mallstruktur: Elritningar, Protokoll, Ändringar, Slutdokumentation.

    2. Digital konvertering av gamla projekt
    Ritningar skannades eller konverterades till PDF/A-format med tydlig versionsmärkning.

    3. Utrullning till personalen
    Installatörer fick surfplattor och en timmes genomgång. Administratörer fick ansvar för versionshantering.

    4. Rutiner för ändringar
    Alla förändringar märktes i Bluebeam och sparades som ny version med datum och signatur.

    Resultat efter 6 månader

    • 70 % kortare tid att hitta dokument
    • Nära noll fel på utdaterad ritning i fält
    • Bättre kommunikation mellan fält och kontor
    • Minskat behov av fysisk arkivering
    • Ökad kundnöjdhet genom tydlig överlämning

    Utmaningar och lösningar

    Problem: Viss personal ovillig att släppa papperspärmar
    Lösning: Hybridlösning där vissa dokument fanns både digitalt och fysiskt i början

    Problem: Osäkerhet kring versionshantering
    Lösning: Enkel rutin med “senaste” i särskild mapp + versionslogg i dokumentets fot

    Problem: Svag uppkoppling på byggarbetsplatser
    Lösning: Lokal synkning på surfplattor med offline-tillgång

    Lärdomar

    • Enkelhet vinner – hellre ett fåtal verktyg som alla använder än avancerade system som ingen förstår
    • Versioner och struktur är viktigare än teknikval
    • Tydliga ansvar och mallar gör övergången smidig
    • Ledningens stöd är avgörande för förändringsvilja

    Tips för andra elbolag

    1. Starta med nya projekt – konvertera gamla efterhand
    2. Skapa mallar och checklistor för varje dokumenttyp
    3. Välj verktyg som fältpersonalen redan känner till
    4. Ha en intern dokumentansvarig som kan vägleda vid frågor
    5. Mät tid, fel och återkoppling – visa nyttan i siffror

    Slutsats

    Digitalisering av eldokumentation handlar inte om teknik – det handlar om rutiner, enkelhet och tydliga mål.

    Med rätt verktyg, tydlig struktur och engagerad personal går det att skapa stor effekt – snabbt och kostnadseffektivt.

  • Så använder du energidata för att sänka koldioxidavtrycket

    Att minska byggnaders klimatpåverkan är en av de största utmaningarna inom fastighet och teknik. Många pratar om solceller, isolering och värmepumpar – men missar en av de mest kraftfulla verktygen: energidata.

    Genom att samla, analysera och agera på energidata i realtid kan du drastiskt minska energianvändning och därmed koldioxidavtryck – utan stora investeringar.

    Vad är energidata?

    Energidata är all information som visar hur, var och när energi används i en byggnad. Det kan handla om:

    • Elförbrukning per timme, zon eller enhet
    • Värme och kylbehov över dygnet
    • Topplaster och effektuttag
    • Avvikande beteenden eller onödig drift
    • Jämförelser mellan olika utrymmen eller byggnader

    Ju mer detaljerad data, desto större potential till förbättring.

    Så samlas energidata in

    • Smartmätare (el, värme, vatten)
    • BMS- och fastighetsautomationssystem
    • IoT-sensorer i elcentraler, tak, väggar, VVS-system
    • Laddboxar, ventilationssystem, kylmaskiner med inbyggd loggning

    Datan skickas ofta till molnplattformar för analys och visualisering.

    5 sätt att använda energidata för minskat avtryck

    1. Identifiera onödig drift
    Exempel: Belysning i tomma lokaler, kylmaskiner som kör dygnet runt, uppvärmning och kylning samtidigt.

    2. Optimera drifttider
    Använd data för att justera system utifrån verkliga behov – inte scheman. Spara både energi och pengar.

    3. Jämför zoner och hitta avvikelser
    Varför drar ett våningsplan dubbelt så mycket el som ett annat? Identifiera felinställningar, trasiga komponenter eller annan ineffektivitet.

    4. Visualisera och engagera
    Visa data för hyresgäster, driftpersonal och ledning i realtid. När energianvändning blir synlig, minskar den oftare.

    5. Följ upp åtgärder
    När du installerar ny teknik – använd datan för att se om det verkligen gav resultat. Justera vid behov.

    Exempel: Teknikbyggnad i Sundsvall

    En teknikcentral i Sundsvall började övervaka energidata i realtid. De upptäckte att kylsystemet startade varje dag kl. 06, trots att inga maskiner krävde kylning förrän kl. 10.

    Genom en enkel tidsjustering sänktes elkostnaden med 11 % per månad – och utsläppen minskade motsvarande 7 ton CO₂ per år.

    Verktyg som hjälper dig

    TypExempel
    VisualiseringEnergimoln, Vitec, Kiona, Schneider EcoStruxure
    IoT-sensorerNetatmo, EmonCMS, ABB Ability
    BMS-integrationSiemens Desigo, Honeywell Alerton
    Larm & analysGrafana, PRTG, Edge AI-system

    Kombinera med andra klimatstrategier

    Energidata fungerar bäst när det kopplas till konkreta åtgärder:

    • Styrsystem som anpassar drift automatiskt
    • AI-system som lär sig byggnadens mönster
    • Lastbalansering för att minska effekttoppar
    • Smart belysning och temperaturstyrning
    • Effektiv uppvärmning och kyla med värmepump, återvinning och zonindelning

    Vanliga misstag

    • Att samla data men inte agera på den
    • Att bara mäta totalförbrukning – missa detaljer
    • Att analysera manuellt utan automatiserade larm
    • Att inte visa datan för driftpersonal eller hyresgäster

    Fördelar med datadriven energianvändning

    • Lägre driftskostnader
    • Minskade koldioxidutsläpp
    • Färre driftstörningar
    • Tydligare beslutsunderlag
    • Högre miljöklassning och värde på byggnaden

    Slutsats

    Att använda energidata för att minska koldioxidavtryck är inte bara ett steg mot en grönare framtid – det är också smart ekonomi.

    Ju mer du vet om din energianvändning, desto mer kan du påverka den. Och ju mer du påverkar, desto snabbare når du klimatmålen.

  • Solceller i byggprojekt: Teknik, lönsamhet och integration

    Solceller har gått från nischlösning till mainstream i många byggprojekt, inom allt från småhus till större kommersiella fastigheter. Men för att den solenergiproduktionen ska bli riktigt kostnads- och klimatsmart krävs förståelse för tekniken, affären och helhetsintegration i byggprocessen.

    Här får du en komplett genomgång av solceller i byggprojekt – så att din satsning verkligen skapar värde.

    1. Tekniken bakom solceller

    Solceller omvandlar ljusenergi till elektricitet. I byggprojekt används vanligtvis:

    • Monokristallina och polykristallina paneler – klassisk teknik med hög verkningsgrad (15–22 %).
    • Tunnfilmspaneler – billigare men med lägre effektivitet (8–12 %), passar på större takytor eller fasader.
    • Bifacial-paneler – producerar energi från båda sidor, bra när paneler reflekteras av ytor som tak eller fasader.

    Panelerna kopplas till växelriktare för anslutning till fastighetens elnät. För större installationer används ofta flera växelriktare, eller så kallade string- eller centralinvertrar.

    2. Lönsamhet – vad säger ekonomin?

    Att installera solceller innebär kostnader för paneler, växelriktare, kablar, montage och projektering. Men lönsamheten kan bli mycket god:

    • Återbetalningstid ligger oftast mellan 5–12 år beroende på pris, bidrag och elpris.
    • Driftskostnader är låga – paneler kräver minimalt underhåll.
    • Intäkter och besparingar uppstår genom egenanvändning av el medan överskott kan säljas eller matas in i elnätet.
    • Stöd och bidrag från stat eller kommun kan minska investeringskostnaden avsevärt.

    Faktorer som påverkar ekonomin: elpris, takyta, solinstrålning, fastighetens energibehov och tillgängliga stöd.

    3. Integration i byggprojektet

    För bästa resultat behöver solcellsprojekteringen integreras tidigt:

    • Takens bärförmåga och vinkel – säkerställ att konstruktionen klarar vikten och att panelerna optimeras för maximal energi.
    • Elanslutning – planera för egenomgång av elcentraler och ev. uppgradering av anslutning.
    • Systemlayout – placera paneler fritt från skuggning, med tanke på grannar och byggnader.
    • Estetik och arkitektur – harmonisera paneler med takfärg, fasad och byggnadens stil.
    • Drift och underhåll – strukturanpassa för rengöring, tillsyn och framtida uppgraderingar.

    4. Fallgrodar och risker

    • Skuggning från träd, skorstenar eller omgivande byggnader – kraftigt reducerad produktion.
    • Felaktig dimensionering – överproduktion utan förbrukning ger dålig avkastning.
    • Svag koppling till byggtakt – installation försenas eller blir extra kostsam efter takläggning.
    • Försummad underhållsplan – grus, smuts eller mossa samlas och minskar produktion.

    5. Realistiska exempel

    Kontorskomplex i Umeå installerade 400 m² monokristallina paneler på tak och fasad. Funktioner:

    • 500 kWp installerad effekt
    • Årlig egenproduktion: 400 000 kWh
    • Återbetalningstid: ca 7 år (inklusive bidrag)
    • CO₂-besparing: motsvarar cirka 50 ton per år

    Småhus i Skåne med solcellsanläggning på 6 kWp:

    • Investering: ca 120 000 kr
    • Egenanvänd el: 60–70 %
    • Årlig besparing: cirka 10 000–12 000 kr
    • Möjlighet att ladda elbil direkt från egen elproduktion

    6. Framtiden för solceller i bygg

    • Integration med batterilagring – skapar buffert för egenanvändning och elprisoptimering.
    • Smart styrning av förbrukning – anpassa elförbrukning (t.ex. värmepump, laddare) efter produktion.
    • Fasaddesign med tunna solpaneler – estetiskt integrerade utan att kräva extra takyta.
    • Molnbaserad övervakning och drift – realtidsdata, prestandaanalys och felindikering direkt i mobilen.

    Slutsats

    Solceller i byggprojekt är mer än installationer – det är helhetslösningar som kräver god teknikförståelse, tidig integration och långsiktig projektering. Men när allt är på plats handlar det om en fastighet som håller sig energioberoende, klimatsmart och ofta lönsam.

    Vill du ha en detaljerad offertmall eller teknisk projekteringsguide? Besök KVMT Group för fler resurser och inspiration!